Värdegrund i Vellinge kommun

Gustav Enquist & Johan Henriksson

En svensk skola ska verka för att varje enskild elev tar tillvara på sitt egna kapital och utvecklar en personlig syn på samhället samt lär sig vikten av att vara tillmötesgående inför andra. Att lära sig och förstå vidden av att alla är olika är en gemensam utgångspunkt för värdegrunden och de grundläggande moraliska stöttepelare som den nuvarande läroplanen vilar sig på. Vidare ska också en svensk skola bedriva undervisning ”i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga att vilja ta personligt ansvar och aktivt deltaga i samhällslivet” (Lpf94, s. 5).

Som vilken annan kommun i Sverige har Vellinge kommun som uppgift att följa och efterleva de riktlinjer som läroplanen stipulerar. I kommunens reklambroschyr Plan för den pedagogiska verksamheten står det skrivet att ”All pedagogisk verksamhet skall präglas av demokratins principer om tolerans, samverkan och likaberättigande” (M-Förvaltningen, s. 3). Detta citat skulle kunna tydas som en omformulering på den föreliggande läroplanen, men går även att finna nästan ordagrant i föregående läroplan, Lgy70 (www.skolverket.se/skolfs?id=51). Det kan då tyckas lustigt att i samma andetag som kommunen lovar att all pedagogisk verksamhet är demokratiskt styrd dyker det upp en artikel i Sydsvenskan som handlar om att elever på Sundsgymnasiet i Vellinge saknar inflytande på sin undervisning. I linje med gymnasieförordningen (1992:394) ska det på varje skola finnas en skolkonferens där bland annat frågor som är av stor betydelse för eleverna ska behandlas. På samtliga skolor i kommunen finns så kallade verksamhetsråd bestående av elever, lärare, föräldrar, rektorer samt kommunala politiker. Skolinspektionen riktar skarp kritik mot Sundsgymnasiet när det handlar om elevinflytande och menar att politiker inte har något i ett skolråd att göra (Sahlin 2009). Enligt gymnasieförordningen skall en skolkonferens bestå av lika delar elever och lärare samt skolans rektor (1992:394). Även om verksamhetsråden på Sundsgymnasiet innefattar elever anser Skolinspektionen att det är för bred sammansättning av deltagare. På Sundsgymnasiet ägde inga skolkonferenser rum förrän den 5 oktober i år - samma dag som artikeln publicerades i Sydsvenskan.

Enligt Skolinspektionens tillsyn i Vellinge kommun uppfylldes mål och krav gällande ett aktivt värdegrundsarbete på Sundsgymnasiet (Skolinspektionen, s. 214). Sundsgymnasiet har som enhet satt upp mål som bland annat innefattar att elever och lärare jobbar och verkar i öppna lokaler. Inga personalrum eller separata personalmatsalar existerar vilket tillskänker personal och elever på Sundsgymnasiet en trivsam och demokratisk känsla (Personal-PM 2009).

Hur ser då vardagen ut på andra håll i kommunen och hur kommer värdegrund och styrdokument till uttryck?

De nationella styrdokumenten, d v s skollagen, skolformsförordningarna, läroplanerna och programmålen uttrycker en gemensam grundsyn som skall komma i uttryck i undervisningen (www.skolverket.se/sb/d/1598;jsessionid=FD42CF7E090A3850A7741AD483158E99). Att ”all utbildning måste bygga på en moralisk grundhållning och se individen i varje människa” som värdegrundboken framhåller (Zackari 2000, s. 6) kan låta som ett svårt krav att uppfylla under varje enskild lektionstimme, men tanken torde vara att i ett något längre perspektiv – om än med förankring i det dagliga arbetet – göra just detta.

I värdegrundens stadga fastslås att en medmänsklig skola inte kan vara värdeneutral, utan måste alltid värna om vissa värden (Zackari 2000, s. 6). Vi ska som lärare vara rättvisa och neutrala i förhållandet till våra elever, men aldrig neutrala i förhållande till skolans moraliska fundament. Utifrån en lärarkandidats perspektiv kan detta betraktas som en närmast omöjlig uppgift innan foten sätts på den första skolan. Alltför många balansakter verkar vara inbakade i det stora ansvar som lärarrollen innebär.

Politikerna hävdar att lärarna inte bara ska vara kulturbärare, utan också ha förmågan att utforma en uppväxt- och läromiljö där eleverna upplever trygghet och tillhörighet. Man ska vidare skapa nyfikenhet och lust att lära samt utveckla elevernas vilja att arbeta för den sociala gemenskapens bästa (Lärarens handbok 2000, s. 105-106). Det är följaktligen en hel del som åligger läraren!

Efter en tid ute i verkligheten – en verklighet som sannerligen friskar upp sinnet efter ett antal år i på universitetet – ter sig denna uppgift inte alls lika oöverstiglig för en nybliven lärare. Skolplikten säger en hel del om den betydelse samhället tillmäter skolan (Brytting 2000, s. 187) och ansvaret blir knappast mindre av att de ungdomar man undervisar faktiskt är laga skyldiga att vara där, som är fallet då man praktiserar inom grundskolans senare år.

Att skolan ska lära ut säger sig kanske självt, men läroresultaten är inte oberoende av själva lärosituationen – som i sin tur skapas av lärarens arbete i och utanför klassrummet och styrs av värdegrunden och ytterst skolans styrdokument. I Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx poängterar Knud Illeris (1999) att lärandet på ett avgörande sätt präglas av den situation som det föregår i, därmed också av situationens yttre ramar och i sista hand av de övergripande samhällsförhållanden som bestämmer dessa ramar.” (Illeris 2001, s. 165).

Med detta som bakgrund framstår lärarens samhälleliga och sociala funktion än tydligare. Inte minst innebär det att en lärares uppförande och uttalanden per automatik blir föremål för en annan uppmärksamhet än vad som är fallet för många andra utanför respektive yrkesroll. Här finner vi orsaken till att en artikel publicerad av en lärare eller rektor, i ett sammanhang som vederbörande själv uppfattar som privat, inte uppfattas av andra som fristående från personens yrkesroll.

”2 §

För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.”

(Skollag (1985:1100, 2 kap 2 § ))

I oktoberutgåvan av gratistidningen Spegeln, som går att finna i Staffanstorp-Vellinge med omnejd, gick det att utläsa att Sundsgymnasiets rektor bland annat tycker att dyslexi är ett uppfunnet handikapp (Åkesson 2009 [2]). Detta, med motiveringen att efter alla nya samhällsproblems intågande kommer vid varje tillfälle en ny myndighet i släptåg. Kåseriet, som det just är, ska dock inte beaktas som ett uttalande från Sundsgymnasiets rektor utan som ett av en privatperson skämtsamt inlägg i den lokala tidskriften. Måltavlan med kåseriet är myndigheternas agerande kring den nu rådande pandemin H1N1 (Åkesson 2009 [1]). Dock borde rektorn, som genom sitt åtagande på Sundsgymnasiet är en offentlig person, hålla igen på sarkasmen om det påverkar hans ämbete – i alla fall i offentliga sammanhang. Sven Eklöf, ordförande i Dyslexiförbundet för funktionshindrade med läs- och skrivsvårigheter, säger till Sydsvenskan den 28 oktober att ”–Har man kunskap om vad dyslexi är, så skulle man aldrig uttrycka sig som han gör” (Ziegerer 2009). Exakt vad som i läroplanen menas med pedagogisk insikt går ej att utläsa, men nog innefattar det kännedom om att två till synes lika elever kan ha helt olika sätt att ta till sig kunskap, vare sig den ene lider av ett handikapp eller ej. Debatten i media fortgår i och skrivande stund har rektorn bett om ursäkt till dem som känner sig berörda.

Skolan är alltså ofrånkomligen ett föremål för debatt, oavsett om styrdokumentens krav tillgodoses eller inte. En politisk fråga som skolan automatiskt blir en del av är den om integration kontra segregation i samhället.

Här har Vellinge kommun kommit att utmärka sig genom att i förhållande till närliggande kommuner ha en utpräglat svensk befolkning. I media är det tacksamt att framhålla kommunen som ett exempel på bristande mångfald i samhället, men vilken mångfald talar man då om? Innebär det populära begreppet mångfald att alla samhällets komponenter ska vara representerade proportionerligt i alla skolor eller att skolors demografiska sammansättning ska tillåtas skilja sig åt olika kommuner emellan? Kritik har många gånger framförts mot att Vellinge kommun inte tar emot flyktingar, men samtidigt kan det te sig ganska begripligt att ett i övrigt mycket glesbefolkat land som Sverige väljer att inte placera flyktingar i en kommun som är relativt tätbefolkad och som har en påtaglig befolkningstillväxt.

I den mån det bedrivs en segregerande politik kan man säga att den är ekonomisk, vilket i sin tur innebär att ett visst klimat skapas i kommunens skolor. Samtidigt innebär det inte att lärarens roll på något sätt blir mindre. Samma ansvar tillkommer lärarrollen oavsett vilken den sociala utgångspunkten är.

Referenslitteratur:

Gymnasieförordning (1992:394). (2009-10-27). Tillgänglig: www.notisum.se/rnp/sls/lag/19920394.htm [200910/28]

Personal-PM 2009/2010 Sundsgymnasiet Vellinge. (2009). Opublicerat manuskript.

Lärarens handbok : läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention (2008). (8, rev uppl uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 : gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda (2006). . Stockholm: Skolverket : Fritze distributör. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1071

Skollag (1985:1100). (1985-12-12). Tillgänglig: www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19851100.htm [200910/28]

Åkesson, Gert [1] (2009-10-29). Onsdagens artikel i Sydsvenskan, www.vellinge.se/utbildning-barnomsorg/gymnasium/sundsgymnasiet/nyheter/onsdagens-artikel-i-sydsvenskan/:

Åkesson, Gert [2] (2009-01-28). Gert Å kåserar
. Tillgänglig: www.spegeln.se/index.php?id=43&tx_ttnews[tt_news]=3829&tx_ttnews[backPid]=552&cHash=7d1f5692cc

Bergem, Trygve (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur.

Illeris, Knud (2001). Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Lund: Studentlitteratur.

M-förvaltningen (Förvärvad 2009-09-30). Plan för den pedagogiska verksamheten, ReklambroschyrVellinge Kommun.

Sahlin, John (2009-10-05). En snårig djungel av inflytandeformer. Sydsvenskan, s. http://sydsvenskan.se/omkretsen/article554760/En-snarig-djungel-av-inflytandeformer.html.

Skolinspektionen (2008). Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2008:437. www.skolinspektionen.se/Documents/Rapporter/Vellinge_Inspektionsrapport.pdf?epslanguage=sv: Skolinspektionen.

Skolverket (2008-11-28). De nationella styrdokumenten. Tillgänglig: www.skolverket.se/sb/d/1598;jsessionid=FD42CF7E090A3850A7741AD483158E99 [2009-10-28

Skolverket SKOLFS 1992:4. Tillgänglig: www.skolverket.se/skolfs?id=51 [200928/10]

Zackari, Gunilla (2000). Värdegrundsboken : om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Värdegrundsprojektet, Utbildningsdep., Regeringskansliet. Tillgänglig: www.regeringen.se/sb/d/108/a/22393

Ziegerer, Jessica (2009-10-28). Rektor ser dyslexi som uppfunnet handikapp. Sydsvenskan, s. http://sydsvenskan.se/omkretsen/vellinge/article561914/Rektor-ser-dyslexi-som-uppfunnet-handikapp.html.