Författare: Lalita Loureiro och Per-Olov Jönsson
Vårt syfte med denna artikel är att relatera styrdokumenten till den vardag vi möter på vår praktik. Den specifika platsen för vår del är en gymnasieskola i Lund. Vi har valt att fokusera på förhållandet mellan idealen i styrdokumenten och praktiken i verkligheten på skolan. Framför allt har vi inriktat oss på skolans värdegrund som vi uppfattar som en viktig och grundläggande del av skolans uppdrag. Den huvudsakliga frågan som vi har försökt få svar på är alltså hur skolans värdegrund efterlevs och förmedlas i undervisning och övrig verksamhet på skolan? Framför allt har vi fokuserat på hur lärarna förhåller sig till denna. För att få reda på detta har vi intervjuat två lärare som är utvecklingsledare i våra respektive huvudämnen, engelska och samhällskunskap.
Ideal – Skollag, läroplan och kursplan
Vilka ideal är det då som skall genomsyra skolans verksamhet? Och hur hänger de olika dokumenten som uttrycker dessa ihop, speciellt när det gäller skolans värdegrund? Skolan styrs nämligen av många olika dokument på både nationell och lokal nivå.
Det är i skollagen som grunden till de värden skolans verksamhet skall vila på uttrycks. Där sägs att skolan skall vila på demokratisk grund och främja respekt för alla människors egenvärde, respekt för miljön, jämställdhet mellan könen samt motverka alla former av kränkande behandling, mobbning och rasistiska beteenden (Skollag, 1 kap, 2§). Detta utvecklas sedan i de olika läroplanerna där Lpf94 är den som i dagsläget styr gymnasieskolan. Denna trycker på vikten av likvärdig utbildning för alla, förståelse och medmänsklighet i förhållande till sin egen och andra kulturer samt mäns och kvinnors lika rättigheter. Skolan skall verka för att uppfostra eleverna till aktiva samhällsmedborgare genom demokratiska arbetsformer i skolan samt genom en öppenhet för olika åsikter (Lpf94 1.1).
Skollagen och läroplanen är två dokument som gäller för skolan i stort, oavsett ämne och geografiskt område. Dock finns också dokument som styr enskilda ämnen, kurser och program samt lokala tolkningar av de nationella dokumenten. Hur hänger då dessa ihop och hur genomsyrar värdegrunden dessa?
Från nationellt till lokalt
Flera lokala dokument styr vår gymnasieskolas verksamhet tillsammans med de nationella dokumenten. På den kommunala nivån är det utbildningsförvaltningen som formulerar styrningen av skolan. Den värdegrund som finns i Lpf94 återfinns även i dessa dokument. Utbildningsförvaltningen i Lunds kommun fastslår exempelvis i sin skolplan att:
Skolan ska arbeta för att eleverna utvecklas till demokratiskt ansvarstagande samhällsmedlemmar. [...] Skolan ska verka för integration mellan människor med olika egenskaper, förutsättningar och bakgrund. I skolan ska alla möta varandra med hänsyn, en positiv inställning, engagemang och saklighet. Ingen får känna sig kränkt eller uppleva att någon uppträder på ett sätt som strider mot dessa värden. (http://www.lund.se/upload/Utbildningsförvaltningen/Skolplan%202009%20antagen%20av%20KF.pdf)
Det är således tydligt att tanken om en skola som vilar på en gemensam värdegrund genomsyrar styrningen även på det kommunala planet och att detta utvecklas i de lokala dokumenten.
Från skolan i stort till det specifika ämnet
Kursplaner är de dokument som styr de specifika ämnen som studeras på gymnasieskolan. Det borde således vara i dessa som anger hur skolans värdegrund skall genomsyra även enstaka kurser.
När det gäller samhällskunskap är kopplingen mellan värdegrund och ämnets innehåll relativt tydlig. I kursplanen till samhällskunskap A fastställs de mål som eleverna skall uppnå under kursen. Här återfinns flera aspekter av den värdegrund som uttrycks i skollag och läroplan. Eleven skall exempelvis kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt och kunna lägga etiska och miljömässiga perspektiv på olika samhällsfrågor efter att ha läst kursen vilket rimmar väl med formuleringarna i de centrala styrdokumenten. En medvetenhet om hur värderingar formas och en förståelse för hur många olika faktorer påverkar det svenska och det internationella samhället är två andra mål (http://www.skolverket.se/). Förståelse för den egna och andra kulturer samt en öppenhet för olika åsikter är delar av värdegrunden i läroplanen som stämmer väl överrens med dessa kursmål. Skolans värdegrund verkar således tydligt genomsyra styrningen av samhällskunskap som ämne.
Även i kursplanen för engelska A och B verkar det som om värdegrunden genomsyrar delar av den. I de mål som finns för engelska så är det främst den del som behandlar förståelse för andra kulturer och medmänsklighet ur Lpf94 som syns. Bland annat så är ett av målen för engelska A att eleven ska ha kunskap om samhällsförhållanden, kulturtraditioner och levnadssätt i engelskspråkiga områden och kunna använda dessa kunskaper för att jämföra kulturer. I engelska B skall eleven inneha kunskaper om samtidsförhållanden, historia och kultur i de länder där engelska talas, samt kunna presentera aspekter av den egna kulturen och det egna landet med tanke på personer med annan kulturell bakgrund. I engelska C utvecklas dessa kursmål ytterligare. Detta med inriktning på till exempel politik och religion. (www.skolverket.se)
Skolans styrning i praktiken
Skolans värdegrund genomsyrar således på olika sätt de olika styrdokumenten. Dessa ideal låter fint på pappret men hur genomförbara är de i verkligheten? Utan en fungerande praktik kring dessa frågor är idealen verkningslösa. Därför är det intressant att se hur praktiserande lärare ser på styrningen av deras verksamhet i allmänhet och värdegrundens del i detta i synnerhet. Som tidigare nämnt så har vi valt att intervjua två lärare. Läraren i samhällskunskap kallar vi för S och den i engelska för E.
Kännedom om och arbete med styrdokumenten
E har varit lärare i över 20 år och kan inte minnas hur det informerades om styrdokumenten när hon började arbeta. Hon hoppas dock att rektorn redan i anställningsintervjun kollar så att läraren uppfyller någon slags kriterier när det specifikt gäller värdegrunden. Själva styrdokumenten tycker hon mest dyker upp i ”stora” sammanhang som exempelvis en utvecklingsresa som alla Lunds kommuns anställda skall göra. Det är bra att bli påmind men ibland känns det som att det ”görs bara för att det ska”. Hon trycker på att de vardagliga informella mötena mellan lärarna är de sammanhang där det mesta värdegrundsarbetet sker. Detta i form av utbyte av erfarenheter; ”min elev gör så – hur gör du?”.
S förmedlar en liknande bild där han tycker att det finns en stort informationsflöde med riktlinjer men att det kanske inte alltid finns tid och ork till att ta till vara på den informationen. Han nämner mentorsutbildningar som sådana ”stora” tillfällen där det är meningen att lärarna skall få utbildning i styrdokument och värdegrund. Men istället för två sådana tillfällen per år borde arbetet kring sådana frågor vara mer kontinuerligt i det vardagliga arbetet. Han ger förslag om en slags bank av händelser där man samlar dessa för att sedan ta upp dem och samtala om hur de ska hanteras. Båda tycker således att de tillfällen som från ledningen avses för arbete kring värdegrunden inte riktigt fyller sitt syfte. Istället borde detta göras ofta och mera nära skolans vardag.
Värdegrundens innehåll
Även om både E och S inte är nöjda med hur det styrda arbetet kring värdegrundsfrågor sker på skolan så delar de samma uppfattning om vad själva värdegrunden innebär. Båda anser att man som lärare måste motverka rasism, homofobi och andra kränkande människosyner. E säger att man som lärare är i ständigt blickfång och måste vara ett gott exempel och en bra ledare för eleverna i dessa frågor. Det är också viktigt att se eleverna som människor och inte göra skillnad mellan dem beroende på resultat i skolan, tycker hon. Mycket i värdegrunden handlar helt enkelt om vanligt ”bondförnuft”, något som hon också försöker att förmedla till eleverna.
S menar att det med tanke på hur vissa elever kan uttrycka sig språkligt behövs verkligen ett arbete kring värdegrunden. Detta kan gälla attityder mot homosexuella eller mot tjejer i klasser med mycket killar. Ibland händer det att liknande attityd återfinns hos lärare och då är det ingen tvekan om att man inte passar till det yrket, menar S.
Hinder för arbetet med värdegrund i skolan
E uppfattar det som att värdegrunden har fått en större plats i skolan men att fokus skiftat från inspirerande pedagogik till dokumentation. Detta är inte fel i sig menar E men det är viktigt att sådant arbete, som till exempel kan vara i form av utvärderingar, verkligen leder till förändring. Annars saknar det genomslagskraft.
S tycker också att mycket arbete går åt till praktiska frågor istället för pedagogiska samtal. Han tycker att arbetet med värdegrunden har försvårats av den arbetslagstruktur som finns på Vipan. Speciellt tycker han detta är problematiskt i samarbetet mellan de som har samma ämne eftersom det från skolans ledning satsas betydligt mer tid och resurser på arbetslagen, dvs de som har undervisning i samma klasser. Detta innebär också att man är låst till färre elever och lärare eftersom arbetslaget är centrerat till ett enda program. Tidigare hade man flera program vilket S anser gjorde det lättare att relatera till varandras problem eftersom man i större utsträckning hade samma elever.
E menar också att prioriteringar från skolledningen ibland inte stämmer överrens med lärarkollegiet vilket kan vara ett problem i arbetet med värdegrunden. Till exempel har hon under sin 20-årsperiod på skolan fått två besök av rektorn i klassrummet av rektorn, efter att hon själv påtalat detta. Det tycker hon signalerar att det är ett bristande intresse från skolledningen att se värdegrundsarbetet i praktiken. Även om läraren säkert vet om vilka lärare som sköter sig eller inte, så sänder det signaler till läraren att skolledningen inte bryr sig om vad som händer i den praktiska verkligheten.
En annan viktig faktor som hindrar utvecklingen i arbetet med värdegrunden är kopplat till skolans resurser. Detta uttrycker sig bland annat i schemat med korta raster och långa lektioner. Är det svårt att hinna med en lunch så är det även svårt att hinna med ”extra” arbete, tycker E. Man måste ”trolla med knäna”, som E uttrycker det, för att kunna ta till vara på varje elevs förutsättning och utveckla denna åt rätt håll med de knappa resurser som finns.
Den fysiska skolmiljön
E uppfattar det som att den miljö som lärarna vistas i har en positiv effekt på den informella kontakten mellan lärarna. Den nuvarande miljön inbjuder till ”möte utan gnissel” som hon yttrycker det. Det finns en möjlighet till avskiljdhet för lärarna samtidigt som det är öppet för kontakt mellan lärarna. På så vis tycker E att miljön skapar förutsättningar för värdegrundsarbete just för att man möts utan att man går varandra på nerverna. Det var två före detta lärare som åstadkom detta och E som har varit med både före och efter tycker att det är en avsevärd förbättring.
Nedan följer ett videoklipp för att illustrera hur denna miljö ser ut.
Slutsats
Vad kan vi då dra slutatser om förhållandet mellan ideal och praktik när det gäller skolans styrning gällande värdegrunden?
Det verkar onekligen som att lärarna delar själva innehållet i det ideal som presenteras i styrdokumenten. Både E och S uttrycker ungefär samma värden som skolan ska leva upp till och tycks dessutom anse att de är en viktig del av en lärares uppdrag och vardag. På denna punkt verkar ideal och praktik stämma överens.
Den aspekt av skolans styrning i värdegrundsfrågor som de inte är nöjd med är snarare hur det praktiskt ska gå till. De båda uppger att de ständigt jobbar kring de här frågorna i sin vardagliga praktik. Samtidigt önskar de också att man från skolans hade mer kontinuerligt arbete som struktur istället för ett fåtal ”stora” tillfällen som kanske inte alltid ligger nära vardagens problem.
Det största problemet är således inte att viljan inte finns där utan att formerna för arbetet inte fungerar. Att det är resurserna som i mångt och mycket styr deras möjlighet att själva jobba kring dessa frågor är ett lika stort problem. Detta tar sig uttryck i tidsbrist och ett ökat administrativt arbete som tar tid av sådant värdegrundsarbete som lärarna ser som fruktbart. Det istället för att gynna det, vilket ju bör vara styrningens intention.
Referenslista
Skollag, 1 Kap 2§. Lärarnas Riksförbund (2009), Lärarboken. Lärarnas riksförbund.
1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf94. Lärarnas Riksförbund (2009), Lärarboken. Lärarnas riksförbund.
Lunds kommuns utbildningsförvaltning. Skolplan. Antagen av Lunds kommunfullmäktige den 16/6 2009.
Kursplan, Engelska A. (http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3199/titleId/EN1201%20-%20Engelska%20A
Kursplan, Engelska B. http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3014/titleId/EN1202%20-%20Engelska%20B
Kursplan, Samhällskunskap A. (http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3754/titleId/SH1201%20-%20Samh%E4llskunskap%20A
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar