Följande presenteras två artiklar med gemensamma nämnare. Fokus är styrdokumenten och värdegrundsarbetet i praktiken. Artikelförfattarna har under sin verksamhetsförlagda tid (VFT) inhämtat empiriskt material på sina respektive skolor. Detta material består av observationer, samtal och andra dokumentationer av värdegrundsarbete från en högstadieskola och en gymnasieskola, som ligger på olika orter. Med dessa artiklar vill författarna belysa värdegrundsarbetets koppling mellan teori och praktik, genom att bland annat diskutera egna reflektioner från VFT-skolornas verksamhet. En av de gemensamma nämnarna är att författarna har ämnen under sin VFT som faller under de samhällsorienterande ämnena (SO-ämnen). Värdegrundsarbetet utförs på olika sätt på skolorna men med samma ambition och mål – att förmedla ett demokratiskt förhållningssätt gentemot sina medmänniskor. Författarnas samtal kring styrdokument och värdegrund på VFT-skolorna har varit intressanta och väldigt givande inför arbetet med att skriva artiklarna.
Värdegrunden och SO-ämnena
Marie Larneby, SOL 90hp, HT09
Skolans verksamhet är en stor apparat att hålla vid liv och driva framåt för dem som befinner sig i den. Lärare, skolpersonal, elever och föräldrar måste vara delaktiga och ta sitt ansvar för att verksamheten ska fungera på bästa möjliga sätt. Efter en period av verksamhetsförlagd tid (VFT) på drygt tre veckor har min medvetenhet ökat om hur skolans verksamhet ser ut i praktiken. Min uppgift har bland annat varit att undersöka hur värdegrunden förmedlas på den högstadieskola jag gör min VFT, och vilken roll SO-ämnena har i detta.
Att den svenska skolans verksamhet ska baseras på ett värdegrundsuppdrag framkommer tydligt bland annat i dess läroplan, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. De första meningarna ur denna lyder:
Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2§). Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på (Lpo94).
Skolan är en spegel av samhället och också av dess värdegrund. I ett demokratiskt samhälle förväntas alla medborgare engagera sig och vara delaktiga i beslutsprocesser. Därför pågår det en ständig förändring av värdegrunden liksom en ständig förändring av samhället (Olivestam & Thorsén, 2008).
Historik
Värdegrunden i det svenska samhället har sin bas i 1500-talets lutherska reformation. Den lutherskt kristna kyrkan kom att ha ett stort inflytande i den svenska skolundervisningen, som började som en kyrkoskola. 1842 fick skolan sin första läroplan. Skoldagen skulle inledas med morgonbön, och kristendomsundervisningen räknades som skolans värdegrundsbärande ämne.
1919 avskaffades katekesen som skolans aktuella värdegrund men levde kvar inofficiellt på många skolor fram till 1940-talet. Ett alternativ till den kristna värdegrunden eftersöktes som skulle spegla det förändrade samhället, två världskrig hade passerat som förändrade Europa både politiskt och geografiskt och lämnade många individer berövade sin frihet och rätt att själv styra sina liv. Under 1960-talet kom humanismens tankar bli viktiga bidrag i värdegrundens utveckling. Elevernas morgonsamlingar blev religionsneutrala och samhällskunskap blev ett nytt ämne och även kristendomens efterträdare som värdegrundsbärare.
Sedan 1980-talet fram till idag 2009, har det skett en utveckling från att värdegrunden är ett innehåll i ett undervisningsämne till att vara en angelägenhet för alla lärare oavsett ämne. Med andra ord ska skolans hela verksamhet och alla som ingår i den (lärare, skolpersonal, elever och föräldrar) idag vara värdegrundsbärare. Det som eftersträvas är en värdegrund som är en symbios av de bästa delarna ur den kristna och den humanistiska värdegrunden (Olivestam & Thorsén, 2008).
SO-ämnena och värdegrunden
Traditionellt sett har SO-ämnena samhälls- och religionskunskap betraktats som värdegrundsbärande ämnen. Idag är det inte så, men SO-ämnena har en viktig uppgift i att förmedla och fördjupa grundläggande medborgerliga kompetenser (Oscarsson, 2005). Enligt den gemensamma kursplanen för SO-ämnena är några av målen att undervisningen ska lära eleverna att:
• sträva mot att utveckla sin vilja att hävda demokratiska värden
• utveckla respekt för andra människors beslut
• ta avstånd från förtryck och kränkningar
• behandla allas lika värde och rättigheter
Detta ska ske genom att undervisningen bland annat behandlar demokratin som livsform och som politiskt system och kulturella mönster och kulturell variation (Kursplaner och betygskriterier. Kursplan för Samhällsorienterande ämnen). Målen visar att SO-ämnena är sammankopplade med värdegrundens teoretiska sida. Dock är det inte genom SO-ämnena värdegrunden förmedlas praktiskt. Eleverna får däremot genom SO-undervisningen kunskap om skeenden förr och nu, om demokrati och diktatur, olika kulturer, religioner och livsåskådningar och en förståelse för att den värld som är ”vår” inte är det enda sättet att leva och verka på.
Värdegrunden i praktiken
En av uppgifterna under VFT’n har varit att undersöka hur värdegrunden förmedlas på den skola praktiken sker. Även om värdegrunden enligt Lpo94 ska vara verksamhetens fundament i alla situationer, fanns funderingar om hur den integreras under en vanlig skoldag. Efter samtal om värdegrunden i teori och praktik med två SO-lärare på min VFT-skola, kom ett par intressanta perspektiv fram som lärarna upplever i sin dagliga verksamhet. Den ena läraren uttryckte att syftet med sin undervisning är att ”Lägga ett raster över elevernas verklighet så att den bli begripligare” (samtal med SO-lärare A 2009-10-20). Med detta menar läraren att eleverna ska lära sig att hantera verkligheten genom teoretisk kunskap och ett praktiserande av denna kunskap, att det är varje individs skyldighet eftersom alla är en del av samhället. Värdegrunden kan och ska förmedlas var som helst i skolan. I skolmiljön handlar det ofta om att individerna i ett rum ska ta den plats de har rätt till och inte mer. Detta gäller både lärare och elever. Hur oansenligt det kan verka, är att prata rakt ut i klassrummet utan att räcka upp sin hand en kränkande handling i form av respektlöshet.
På min VFT-skola är det ofta lärare och annan vuxen skolpersonal som förmedlar och praktiserar värdegrunden medvetet, genom att visa eleverna att de finns till hands när de behövs. Eleverna ska kunna känna sig trygga när de är i skolan, de ska inte behöva uppleva en kränkande situation som går ouppmärksamt förbi. Det är lärarnas och skolpersonalens skyldighet att ingripa när kränkningar sker. De vanligaste kränkningarna är i form av elever som stör undervisningen, tilltalar en skolkamrat kränkande med svordomar och könsord, men det kan också vara fysiskt våld i korridoren. Kränkningar sker överallt i skolans olika rum. Därför förväntas även elever ingripa i situationer när värdegrunden kränks. Det kan dock vara svårt för dem att våga eller kunna ingripa själva, men då är det uttalat att lärare eller skolpersonal alltid ska tillkallas.
Det är viktigt att respekten är ömsesidig, det är inte endast elever som ska följa värdegrunden. Lärarna ska respektera sina elever genom att komma väl förberedda till sina lektioner, att vara lyhörda och att ha en ämneskunskap som motsvarar kursplanens mål. På samma sätt ska eleverna komma i tid, ha material med sig, låta mobiltelefonen vara i skåpet och inte störa undervisningen för klasskamrater eller lärare. Allt detta kan kännas självklart, men är det inte i praktiken (samtal med SO-lärare A 2009-10-20).
Livskunskap
SO-lärare B undervisar även i ämnet Livskunskap. Syftet är att förebygga psykisk ohälsa hos eleverna. De arbetar efter en metod som kallas SET, som står för social och emotionell träning. På skolan har eleverna 40 minuters undervisning Livskunskap i veckan och den har varit en del av skolans verksamhet i två år. Personalen har inte fått någon speciell utbildning i ämnet, men det finns material i form av en skolbok (en för varje årskurs) med bland annat övningar och beskrivande text. De lärare som undervisar i Livskunskap ska dock själva ha genomfört övningarna innan de genomförs tillsammans med eleverna. Ämnet är uppdelat i två delar, en teoretisk och en praktisk. Det är den teoretiska delen som behandlas under lektionstid, och den praktiska delen utgörs av all annan tid i skolan och då ska värdegrunden efterlevas. Eleverna lär sig att ha ett förhållningssätt till sin omvärld som är baserat på värdegrunden genom att ha positiva förväntningar till alla situationer de deltar i, att skapa goda relationer till sina medmänniskor och att alltid fokusera på det positiva. Genom övningar ska eleverna bland annat utveckla sin sociala kompetens, självkännedom, empati och motivation. Övningarnas främsta syfte är att det eleverna gör praktiskt lär dem sig.
Livskunskap tas emot varierande av eleverna, till stor del för att det emellanåt är ett utelämnande ämne. Därför är det viktigt för eleverna att ha en lärare de känner från tidigare för att de ska kunna känna sig trygga i diskussionerna och övningarna. Elever som har en lärare de känner är öppnare och mer positiva inför undervisningen. Livskunskap är inget ämne som tvingar eleverna att vara delaktiga med sina egna känslor eller erfarenheter, men de ska vara närvarande. På frågor och i diskussioner har eleverna rätt att svara ”pass”, alltså att inte säga någonting, och det är viktigt att klasskamraterna inte retar någon för att inte vilja svara. Livskunskap är inget betygsgrundande ämne men förhoppningsvis en värdefull utbildning som har betydelse för individens framtid (samtal med SO-lärare B 2009-10-22).
Hur bra är eleverna på värdegrund?
Enligt en nationell undersökning från 2003 (NU03) om elevers demokratiska kompetens, är elevernas attityder i värdegrundsfrågor inte i fas med idealen i skolans styrdokument. Var tredje elev i undersökningen anser att dödsstraff för mord ska tillåtas, vilket strider mot människolivets okränkbarhet. Ett annat exempel är en låg tolerans mot muslimer, då många elever anser att moskéer inte ska byggas i Sverige. Ovan nämnda och andra exempel är ett problem för skolan men i förlängningen även för samhället i stort. Elevernas attityder speglar den vuxna svenska befolkningens attityder, och det visar att skolan och samhället har långt kvar till värdegrundsidealet i praktiken. Ansvaret för framtiden ligger till stor del på skolans demokratiska uppdrag, att fortsätta utbilda eleverna i demokrati och politik och om värdegrunden (Oscarsson, 2005). Hur ska detta ansvar förvaltas? Genom fortsatt fokus på SO-undervisningen och allmänt förmedlande av värdegrunden ska skolan fostra elever till demokratiska medborgare. Samhällskunskap anses vara det viktigaste av ämnena i SO-undervisningen, och enligt läroplanen är samhällskunskap just det ämne som har ett extra stort ansvar för att skolans demokratiduppdrag ska nås (Oscarsson, 2006). Innebär detta att SO-ämnena blir värdegrundsbärare igen?
Personliga reflektioner
Något av det första som mötte mig när jag kom till min VFT-skola var fyra ledord om hur skolans värdegrund såg ut. De är skrivna i stor stil på A4 papper i skolans alla offentliga. ANSVAR, TRYGGHET, RESPEKT och HÄNSYN ska eftersträvas av samtliga som har skolan som sin arbetsplats. En del av dessa affischer är överklottrade eller sönderrivna, andra är hela där de sitter. Jag undrar om eleverna tittar på dem? Följer skolans personal dessa ledord?
Jag har sett fysiskt våld på skolan, jag har hört skymford och kränkande kommentarer, jag har hört elevers namn i lärarrummet omtalas på ett mindre trevligt vis, jag har ifrågasatt respektlöshet mot mig. Men jag har också sett elever som kramar om varandra, hjälper varandra och som försvarar varandra. Jag har sett lärare och elever som har förtroende och respekt för varandra. När jag ser elever själva agera efter värdegrunden, förstår jag varför det är så viktigt att förmedling av värdegrunden ska ske i varje ögonblick i vistelse på skolan. Att se elever stävja bråk eller säga ifrån när något inte är okej gör mig stolt. Då har vi kommit en bit på väg. Då har jag anledning att kämpa en dag till för vad som är rätt och fel. Och jag är imponerad av att se lärare och skolpersonal som går emellan i ett bråk, som ifrågasätter kränkande ord eller behandling, som stannar i korridoren för att lyssna på och hjälpa sina elever, som hör av sig till föräldrar när något inte stämmer och som gör detta med ett engagemang och en tro på sina elever.
Referenser
Kursplan och betygskriterier. Kursplan för Samhällsorienterande ämnen.
Tillgänglig 2009-10-26.
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3882/titleId/SO1010%20- %20Samh%E4llsorienterande%20%E4mnen
Lpo94 – Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.
Tillgänglig 2009-10-26.
http://www.skolverket.se/
Olivestam, Carl & Thorsén, Håkan (2008). Värdegrund i förskola och skola: om värdegrund, yrkesidentitet och praktik, Göteborg.
Oscarsson, Vilgot (2005). Elevers demokratiska kompetens (Rapport från den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03) – samhällsorienterande ämnen)
Tillgänglig 2009-10-26.
http://www.ped.gu.se/dokument/rapporter/ipd/05_04.pdf
Oscarsson, Vilgot, (2006). Elever och lärare tycker om SO (Erfarande och synvändor. En artikelsamlig om de samhällsorienterande ämnenas didaktik) Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik.
Tillgänglig 2009-10-26.
http://www.ped.gu.se/dokument/rapporter/ipd/06_03.pdf#page=19
Samtal med SO-lärare A, 2009-10-20.
Samtal med SO-lärare B, 2009-10-22.
Styrdokument och värdegrund i teori och praktik
- perspektiv på skolans demokratiuppdrag
Sara Mattisson, SOL 90hp, HT 09
Historiskt sett kan det konstateras att den svenska skolans roll länge har setts som en viktig aktör i att bygga ett demokratiskt samhälle (Tholander, 2005, s. 7ff). Redan för 65 år sedan kunde man läsa att skolans främsta roll i framtiden var att fostra demokratiska människor. Efter andra världskriget lyftes det fram i statens offentliga utredningar att skolan fått en demokratisk funktion (SOU 1948:27). Först i förarbetet till rådande Läroplaner, Lpo94 och Lpf94 införs begreppet värdegrund, utifrån vilken skolorna måste arbeta (SOU 1992: 94). I portalparagrafen i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) och de frivilliga skolformerna (Lpf94) formuleras följande:
Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund./../ Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla./../ Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram (Utbildningsdepartementet, 1994, kap 1).
Vidare kan vi läsa i gällande skollag:
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö (SFS 1985: 1100, § 2, kap 1).
Dessa styrdokument ställer höga krav på skolans pedagoger. Skolan som enbart kunskapsförmedlande instans är alltså inte tillräcklig. Detta tydliggörs i Värdegrundsboken där författarna betonar att skolans värdegrund handlar om demokratifrågor, människors lika värde samt mänskliga skyldigheter och rättigheter (Zackari & Modigh 2000, s. 6). Detta är helt i linje med den stomme vi kan utläsa i skolans styrdokument såsom skollag, läroplaner och även kursplaner. Vidare betonas något svårgreppbart men fundamentalt. Det är alltså inte nog att undervisa om värdegrund, etik och moral, utan värdegrundsarbetet måste genomsyra hela skolans verksamhet (Zackari & Modigh, 2000, s. 6). Skolan har alltså inte bara ett kunskapsuppdrag utan också ett demokratiuppdrag att förverkliga. Dessa bör inte leva separata liv, utan integreras i praktiken. I Skolverkets publikation Med demokrati som uppdrag konstateras dock att styrkedjan innehåller problem. I skolan uppfattas styrdokumenten som svåra att översättas i praktiska termer och kopplas till varandra (Skolverket 2000, s. 57). Detta är i linje med det som beskrivs i Värdegrund och forskning, där det uppmärksammas att tydliga modeller saknas för lärare och skolledning att omsätta värdegrunden i praktiken. Det blir alltså upp till varje skola och pedagog att tolka hur värdegrundsarbetet ska omsättas i praktiken (Lindgren 2001, s.7). Detta beskrivs i Värdegrund i förskola och skola som ett krav på dagens pedagoger att göra en situationsanpassad tolkning av värdegrunden (Olivestam & Thorsén 2008, s. 45).
Ju högre upp i styrkedjan målen tycks vara formulerade, desto svårare tycks det vara att tillämpa dokumentens intentioner i praktiken. Ökad abstraktionsgrad tycks skapa problem på det operativa planet i skolan. Skolverket pekar på att kursplaner och betygskriterier får större genomslagskraft än läroplaner (2000, s. 47). Detta förklarar Joakim Lindgren i Värdegrund i skola och forskning med att strävandemålen i kursplanerna angående värdegrunden har övergått till uppnåendemål med fokus på betyg (Lindgren 2001, s.7).
Min ambition med denna artikel är att belysa värdegrundsarbetet utifrån rådande styrdokument, samt att knyta an dessa till skolans demokratiuppdrag. Denna artikel skiljer sig från den förra eftersom denna mynnar ut i empiriska avsnitt och därmed inte inrymmer djupare teoretiska resonemang. Angående empirin har jag tagit del av värdegrundsgruppens material för gymnasieskolorna i Mellanskåne och samtalat med rektor och specialpedagog om värdegrundsarbetet. Empirin består också av deltagande observation, där jag har fått uppleva en värdegrundsdag inom samhällskunskapen. Det sistnämnda är redovisat i text och bild som en bilaga.
I rapporten Elevers demokratiska kompetens säger författaren klart och tydligt att de samhällsorienterande ämnenas främsta uppgift är att fördjupa och implementera grundläggande medborgerliga kompetenser det vill säga elevernas demokratiska kompetens, vars innebörd jag berörde i artikel ett. Ämnet samhällskunskap tillskrivs ett särskilt ansvar att stärka skolans demokratiuppdrag (Oscarsson, 2005, s.11). Syftet med denna text är att diskutera och problematisera vilken roll de samhällsorienterande ämnena har gällande demokratiuppdraget i teori och praktik.
I läroplanerna har skolans aktörer getts utrymme att på ett lokalt plan handla utifrån angivna mål och resultat. Implementeringen av värdegrunden är beroende av en mängd faktorer på varje enskild skola. Tolkningen av värdegrunden och dess genomförande varierar därför mycket. Det kan därför vara angeläget att besvara frågan hur de nationella övergripande värdegrundsmålen kan omsättas genom en skolas demokratiuppdrag.
De samhällsorienterande ämnenas roll i värdegrundarbetet
Demokratiutredningen En uthållig demokrati (2000) trycker på att demokrati är en livsform, med en moralisk grund där alla människors lika värde och dess okränkbarhet vilar. Denna demokratins grundsyn omfattar även skolans värld (SOU 2000:1, 17). Denna formulering återfinns i kursplanen (2000) för de samhällsorienterande ämnena. Demokrati är delvis ett politiskt system, men också en livsform av universell karaktär, som inte kan kompromissas bort. Detta ställningstagande är en markering inom svenskt värdegrundsarbete, så att vi vet vad som är diskutabelt och inte.
Tomas Englund (2000) konstaterar i en publikation från Skolverket kallad Deliberativa samtal som värdegrund att de samhällorienterande ämnena har en nyckelroll vad det gäller skolans demokrati- och värdegrundssträvanden. Han framhåller också att ambitionerna med det demokartiska uppdraget måste handla om ett förhållningssätt där hela skolans verksamhet
ska genomsyras av detta. Vidare uppmärksammas att det demokratiska uppdraget anses ”störa” det mer grundläggande kunskapsuppdraget (Englund 2000, s. 10). Ett annat sätt att uppfylla styrdokumentens innehåll är att se möjligheter i det demokratiska uppdraget, varpå allt annat kan byggas eller relateras i undervisningen.
Sedan tidigt 1960-tal fick samhällskunskapen vara värdegrundsbärare under den tid som kallats kalejdoskopets skola. Efter 1990-talets skolreform skulle etik prägla alla skolämnen i den så kallade mosaikens skola. Värdegrundsarbetet är sedan 1994 hela skolans angelägenhet (Olivestam & Thorsén, 2008 s.17ff). Detta måste verksamma och kommande pedagoger ha i åtanke. Oavsett vilka ämnen man undervisar i ska både kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget utföras enligt styrdokumenten.
Vid läsning av den gemensamma kursplanetexten för de samhällsorienterade ämnena är det ändå begripligt att dessa ämnen får bära ansvaret för skolans värdegrundsarbete. Detta är något som borde problematiseras, eftersom styrdokumenten i form av skollag och läroplaner påvisar att det demokratiska uppdraget gäller hela skolans verksamhet. Värdegrundsarbetet svarar egentligen inte mot någon given disciplin. I Värdegrund och forskning menar författaren att värdegrundens ursprung i skolans måldokument gör att pedagogiskt arbete bör vara den disciplin som har den närmaste kopplingen (Lindgren 2001, s.8). I utbildningssituationer kan lärare på så sätt bygga på den tillitsgrund ett bra värdegrundarbete alstrat. Ämnesteoretiska kunskaper och didaktiska överväganden kan tätt sammanknytas med värdegrunden (Borius, 2006, s.7).
När värdegrundsarbetet i skolorna utvärderas i Värdegrund i skola och forskning menar författaren att skolorna tycks följa formuleringen i läroplanerna . Grundläggande värden förankras snarare än problematiseras. Dennas generella slutsats gör läraren till ett aktivt subjekt och eleven till ett passivt objekt (Lindgren, 2001, s. 32f). Dock är det så att mitt empiriska exempel, en illustration eller bildspel har just denna problematisering i fokus. Detta går helt i linje med värdegrundsarbetet som oavslutad process. Dessutom är inte läraren i fokus, utan eleverna är de aktiva. En invändning måste göras mot att endast samhällsvetenskapliga klasser på gymnasiet fått möjlighet att delta under rollspelet kallat Minister för en dag. En annan aspekt är då att just de samhällsorienterande ämnena blir värdegrundsbärare. Inte så förvånande kanske med tanke på relativt utförliga direktiv i kursplanetexterna.
Kursplanen i de samhällsorienterande ämnena innehåller ett ganska omfattande avsnitt om Demokrati som livsform och politiskt system (Skolverket 2000b, s.67). Urval från detta avsnitt kommer att redovisas digitalt som en bilaga till denna artikel. Likaså kommer citat från samhällskunskapsämnets syfte och roll i utbildningen (Skolverket 2000b, s.86). Text och bild får tala tillsammans och visa på hur det demokratiska uppdraget kan tolkas och problematiseras i praktiken.
Värdegrundsarbete i praktiken
I Mellanskånes gymnasieskolor gjordes under 2005-2006 en större satsning på värdegrundsarbete. En värdegrundsgrupp fick ett uppdrag av skolan att bl.a. bygga upp ett etiskt råd, vara en intern resurs gällande allmänpedagogiska frågor och värdegrundsarbete, arrangera temadagar i moral och etik samt att vara ett resursteam för grupper som har svårt att skapa en fungerande social vardag (Borius, 2006, s. 5). Detta uppdrag har till synes både bredd och djup. Frågorna rör inte ett avgränsat tematiskt värdegrundsarbete, utan ett löpande arbete med vardaglig och pedagogisk förankring i skolarbetet. I rapporten Värdegrundsarbetet vid Mellanskånes gymnasieskolor knyts detta arbete till skolans styrdokument. Per-Anders Borius formulerar sig nedan.
När man läser Lpf94 och skollagen blir det uppenbart att vårt läraruppdrag medför ett stort ansvar för elevernas personliga utveckling mot de självständigt reflekterade och deltagande medborgare som skolan ålagts att utbilda (Borius, 2006, s. 5). Denna formulering visar på en stor medvetenhet gällande det pedagogiska ansvar styrdokumenten ålägger pedagoger.
Borius förtydligar också att värdegrunden inte bara ska vara ett innehåll under temadagar, utan också ett instrument och ett uttryck som är bärande av elevernas vardag på skolan (2006, s. 6f). Detta uppdrag varade enligt dokumentation från värdegrundsgruppen tom läsåret 2007-2008. Inte bara elever utan samtliga anställda deltog i arbete kring lika värde, dagliga dilemman och etiska spelregler. Vid detta tillfälle finns en stor medvetenhet om möjligheterna med en värdegrund som en bärande struktur även utanför skolans temadagar. (Borius, 2008a, s.1). För denna period har ytterligare ett uppdrag tillkommit för värdegrundsgruppen. Förvaltningen ska assisteras i arbetet med skolans värdegrund som tema för läsåret 2007-2008 (Borius, 2008a, s.1). Denna förankring och utbildning på skolans styrningsnivå kan ur demokratisynpunkt vara en viktig framgångsfaktor.
I värdegrundsarbetet på gymnasieskolan läggs samtalet i fokus. PA Borius (2008a) skriver att dessa samtal varierar mycket mellan olika klasser och att detta är bra, då poängen med ett samtal om värdegrund är att det finns många sätt att hantera situationer och många värderingar att luta sig emot eller kritisera. Det Borius (2008b, s.1) beskriver i en kallelse till förra höstens temadag i värdegrundsarbete med fokus på moral och etik bör inte tolkas som att alla värden är relativa. Han skriver vidare att om man utgår från en uppskattning vad ens handlingar leder till ser man snart att man behöver en plattform eller norm att vila på (Borius 2008b, s. 1). Denna grund skulle jag säga att den måste präglas av vissa övergripande värdens universalism, vilket värdegrundsgruppen tar ställning för.
Vilket innehåll en skolans aktörer väljer när värdegrundsarbete ska bedrivas är lika intressant som det kan vara varierande. Inte bara på forskningsnivå utan främst på elevnivå kan frågan ställas vad värdegrund i praktiken är. PA Borius för värdegrundsgruppen vid Mellanskånes gymnasieskolor efterlyser ett nyanserat och reflekterade samtal om värdegrunden och dess uttryck, innehåll och innebörd (2006, s.21). Detta är en viljeyttring för ett fördjupat värdegrundarbete. Jag samtalar om detta med skolans rektor och specialpedagog om detta.
Först nu uppmärksammar jag hur styrkedjan kan innehålla verkliga problem. Skolans policy är en faktor som styr värdegrundsarbetet tillsammans med ekonomiska faktorer som sätter ramar för värdegrundssatsningar. Rektorns syn på värdegrundsarbetet stämmer inte med den gedigna dokumentation jag fått tillgång till från värdegrundsgruppen. Ett alternativ kan vara att värdegrundsgruppen inte kunnat omsätta sitt omfattande arbete i praktiken eller nått ut på rätt sätt.
Tidigare bestod värdegrundsarbetet av en tvåtimmarsutbildning till alla elever i åk ett. Denna hade ett innifrånperspektiv och sköttes av skolans fritidsledare och kuratorer samt annan icke undervisande personal. Innehållet bestod av värderingsövningar (Rektor, 091011).
Det visar sig längre fram under samtalet att värdegrundsgruppens arbete inte prioriterats i nuvarande budget. Värdegrundsgruppen tycks inte ha hunnit omsätta sina tankar på ett operativt plan innan den lagts ned.
Värdegrundsgrupp bildades för ett antal år sedan värdegrunden kommit in i styrdokumenten. Denna lades sedan ner av ekonomiska orsaker. (Specialpedagog, 0901008).
Tidigare fanns också ett etiskt råd på skolan, men nu har en lärare fått timmar till att utforma skolans framtida värdegrundsarbete. Hur klassföreståndare och mentorer kan involveras i värdegrundsarbetet är en fråga (Rektor, 091007).
Eventuellt är det någonting positivt att klassföreståndare och mentorer nu kan involveras i värdegrundsarbetet. Detta skulle kunna innebära att värdegrundsarbetet i större omfattning kommer att gälla all verksamhet i skolan, inte specifika ämnen eller under temadagar för utvalda klasser. Detta hade säkert kunnat göras under värdegrundsgruppens överseende, då deras tankar är väl utvecklade och i linje med skolans styrdokument. Ett uttalande från en av skolans specialpedagoger får mig att tänka på styrdokumentens innehåll och det demokratiska uppdraget som ska integreras i undervisningen:
Det finns en fara att låta undervisande lärare stå för värdegrundsarbetet. Diskussionerna kan bli styrda och eleverna riskerar att bli bedömda. Vissa kan gynnas och andra missgynnas. Det är inte nödvändigt att knyta värdegrundsarbetet till undervisningen. Det är bra om någon kommer utifrån och håller i värdegrundsarbetet (Specialpedagog, 0901008).
Vad specialpedagogen också tangerar här är förändringen hos kursplanetexten likt den som beskrivs i Värdegrund i skola och forskning, där strävandemålen i kursplanerna angående värdegrunden har övergått till uppnåendemål med fokus på betyg (Lindgren 2001, s.7).
Det är tydligt i denna redogörelse att värdegrundsgruppen i Mellanskånes gymnasieskolor har gjort ett gediget arbete som i stort följer de nationella styrdokumenten. Synen på värdegrundsarbetet som utmärkta ämnesdidaktiska instrument inger hopp till en utveckling där värdegrundsmålen får prägla all verksamhet inom skolan. Förhoppningsvis har värdegrundsgruppens dokument hunnit sätta avtryck på kommande värdegrundsarbete, då
klassföreståndare och mentorer nu ska involveras i arbetet. Gällande värdegrundsarbete inom samhällsorienterande ämnen låter jag mig imponeras av dess problematiserande karaktär och subjektifieringen av eleverna.
Referenser;
Borius, Per-Anders. 2006. Värdegrundsarbete vid Mellanskånes gymnasieskolor. Vad är värdet av en grund att stå på? Eslövs kommun: Opublicerad rapport.
Borius, Per-Anders. 2008a. Värdegrundsgruppen i Eslöv. Eslövs kommun: Opublicerad rapport.
Borius, Per-Anders. 2008b. Värdegrundsarbete på höstens temadag: moral och etik. Eslövs kommun: Opublicerad rapport.
Englund, Tomas. 2000. Deliberativa samtal som värdegrund. Historiska perspektiv
och aktuella förutsättningar. Stockholm: Skolverket.
Lindgren, Joakim. 2001. Värdegrund och forskning. Umeå: Värdegrundscentrum.
Olivestam, Carl E; Thorsén, Håkan. 2008. Värdegrund i förskola och skola. Göteborg: Rebus förlag.
Oscarsson, Vilgot. 2005. Elevers demokratiska kompetens. Rapport från den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03)- samhällsorienterande ämnen. Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik.
SFS 1985: 1100. Skollag. Stockholm: Riksdagen.
Skolverket. 2000a. Med demokrati som uppdrag. Stockholm: Liber.
Skolverket. 2000b. Grundskolan. Kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.
SOU 1948:27. 1946 års skolkommissions betänkande. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 1992:94. Skola för bildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2000:1. En uthållig demokrati: politik för folkstyre på 2000-talet. Stockholm. Demokratiutredningen
Tholander, Michael. 2005. Värdegrund, demokrati och inflytande ur ett elevperspektiv. Utbildning och demokrati. Vol 14, Nr 3, s. 7-30.
Utbildningsdepartementet.1994. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Utbildningsdepartementet. 1994. Läroplan för det frivilliga skolväsendet, Lpf94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik. 2000. Värdegrundsboken. Stockholm: Regeringskansliet.
Muntliga källor;
Rektor, intervju, 091011, Mellanskånes gymnasieskolor (anonymiserad)
Specialpedagog, intervju 091008, Mellanskånes gymnasieskolor (anonymiserad)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar