Värdegrundsarbete inom de naturvetenskapliga ämnena

Viktor Prahl & Klara Ölmedal

Värdegrundsarbete i de naturvetenskapliga ämnena kan vid första anblicken verka som en svår uppgift. I de sammhällsvetenskapliga ämnena är diskussion om mänskliga rättigheter och vår omvärld vanliga inslag i undervisningen men hur ska de angripas inom naturvetenskapen?
I skollagen står det att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. (Utbildningsdepartementet 1 kap, 2 §) Detta står omskrivet för att passa naturvetenskapliga ämnen i skolverkets kursplan där fokus ska ligga på övning i att föra naturvetenskapliga diskussioner och vara öppen och lyhörd för andras resonemang. Dessutom ska det, enligt kursplanen, vara en central del av den naturvetenskapliga undervisningen att eleverna ska lära sig olika förutsättningar och metoder att använda naturen.

Vi har intervjuat lärare och ledning på två skolor, en skola i Malmö innerstad och en i en mindre tätort i Skåne. De frågor vi ställde handlade om hur skolorna arbetar med värdegrund och framförallt hur det genomförs i de naturvetenskapliga ämnena.

Värdegrundsarbete på storstadsskolan
Storstadsskolan som undersöktes ligger inne i Malmö och skolan undervisar elever från årskurs 1 till årskurs 9. På skolan intervjuades den biträdande rektorn och en lärare inom ämnen matematik och naturvetenskap. Skolan har i tidigare inspektioner fått kritik för sitt arbete med värdegrunden. I inspektionen skrevs det att det förekom mobbning, våld och konflikter på skolan samtidigt som elevinflytande i stor utsträckning saknades. Det har därför genomförts ett projekt på skolan, för att förbättra arbetet med värdegrunden, där olika samarbetspartner har deltagit.

Under samtalet med den biträdande rektorn berättade rektorn om de värdegrundsmål som finns på skolan. Dessa mål är
• Oavsett bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper ska varje elev få möjlighet att utvecklas och lära efter egen förmåga. Det ska även råda arbetsro på skolan och alla ska behandlas lika.
• Skolan ska ha ett ökat elevinflytande.
• Skolan ska vara en utvecklande lärmiljö för elever och personal, den ska även vara en trygg miljö.
• På skolan ska det finnas normer, regler och en tydlig struktur som arbetats fram gemensamt.

Dessa mål kan ses som en förkortning och förtydning av Malmö stads värdegrund för barn och ungdomsverksamhet ”En värdegrund med eleven i centrum” (Synnergren, B. et al 2006-08-24).
Denna finns att läsa på Malmö stads hemsida http://www.malmo.se/arbeteintegration/valfardforalla/vfanyheteraldre/ vardegrundformalmostadsskolor.5.4a2cec6a10d0ba37c0b80007449.html.

Den biträdande rektorn tyckte att det var viktigt att alla på skolan arbetade utifrån en gemensam grund men även att man inom kommunen försökte förmedla samma värderingar till eleverna, därför hade lärarna fått vara med i utformandet av skolans värdegrund. Rektorn trodde att lärarna, tack vare detta, var väl medvetna om värdegrunden men skolan hade även temadagar då värdegrunden stod i fokus.

På skolan jobbades det även med likabehandlingsarbete där eleverna hade fått vara med att forma en likabehandlingsplan. Rektorn sade att det svåra här var inte att få med eleverna utan att få föräldrarna delaktiga. En annan svårighet med värdegrundsarbetet var elevpåverkan. Att eleverna skulle vara med och bestämma kunde ibland medföra svårigheter. Trots detta hade skolan alla råden så som klassråd, elevråd och matråd. Under observationerna kunde det observeras att eleverna inte tyckte klassråden gav särskilt mycket. Eleverna menade på att deras åsikt ändå inte räknades och att de länge hade försökt genomföra saker, så som läger, utan framgång.

När rektorn fick frågan om det skulle vara svårare för en NO-lärare att arbeta med värdegrunden än vad det var för någon annan lärare svarade rektorn nej. Tvärtom tyckte rektorn att NO-lärare hade stora möjligheter att arbeta med värdegrund då de arbetar med genusfrågor och att de arbetar med laborationer där eleverna måste samarbeta för att få ett bra resultat. Rektorn sade även att värdegrund är något alla lärare ska arbeta med varje dag då konflikter och andra problem dyker upp.
Detta är precis vad Gunilla Zackari (2000) skriver i sin bok ”Värdegrundsboken : om samtal för demokrati i skolan”. Hon skriver att värdegrundsarbetet ska genomsyra all verksamhet i skolan.

Skolan har även ett ämne som heter livskunskap. Detta har alla elever från årskurs 1 till årskurs 9 och det är samma lärare som undervisar samtliga eleverna. Den biträdande rektorn är mycket nöjd med detta ämne och säger att det är lättare att nå alla eleverna här och om det är något stort problem på skolan kan detta diskuteras med alla elever. Livskunskap verkar bli ett allt vanligare ämne i skolan då flera skolor, som intervjuats tidigare också har detta ämne på schemat. (Grönqvist & Prahl) Skolan genomför även regelbundna utvärderingar där eleverna får svara på frågor angående skolmiljö, mobbning, lärare och elevpåverkan.

Läraren som intervjuades var väl medveten om värdegrunden på skolan även om hon och inte kunde redogöra för den ordagrant. Dock ställde läraren sig frågande till projektet som genomförts på skolan då hon inte märkt särskilt mycket av arbetet eller av resultaten. Ytterliggare en klok synpunkt som läraren hade var att behöver man tänka på att man ska arbeta med värdegrunden är det något som är fel. Detta stämmer väl överens med vad som tidigare skrevs med att värdegrunden ska genomsyra all verksamhet i skolan och att lärare arbetar med värdegrunden varje dag. Då läraren fick frågan hur hon arbetade med värdegrunden sade hon att det dagligen uppstod konflikter som måste lösas och andra värderingsfrågor som behövs diskuteras. Elevdemokrati var en annan viktigt punkt vilket hon försökte få in genom att eleverna ibland fick vara med och bestämma examinationsform och arbetssätt. På frågan om det skulle vara svårare för en NO-lärare än en annan lärare att arbeta med värdegrund svarade läraren också nej. Bland annat på grund av att inom biologin finns tacksamma ämnen att diskutera så som kvinnligt och manligt och sexualkunskap. Även frågor och värderingar om natur och miljö ansåg läraren vara viktigt att diskutera med eleverna.

Värdegrundsarbete på den mindre tätortsskolan
Skolan i den mindre tätorten i Skåne är en F-9-skola. Eleverna är uppdelade i tre olika rektorsområden där vi har intervjuat studierektorn och en NO-lärare på området åk 7-9.
Skolan har en likabehandlingsplan från 2007 som än så länge gäller men ombearbetning pågår för fullt. Målsättningen för likabehandlingsplanen är följande:
• Alla elever och vuxna skall känna sig trygga, ha arbetsro, känna gemenskap samt bli bemötta med respekt och möta andra på samma sätt.
• Alla klasser skall regelbundet arbeta med olika former av förebyggande arbete.
• Alla klasser skall känna till vart man kan vända sig ifall man upptäcker någon kränkande behandling.
• Alla elever och vuxna på skolan samt vårdnadshavare skall känna till likabehandlingsplanen.
Målsättningen ska uppfyllas med hjälp av förebyggande arbete och eventuellt åtgärder som beskrivs i planen.
Den ombearbetning som nu är på gång i skolan fokuserar på en mängd olika saker. Elevrådet och en lärargrupp ska fristående föreslå nya ordningsregler på skolan och då i större mening, exempelvis vad som gäller vid skadegörelse. Det ska tydligt gå att urskilja vad brytande av ordningsreglerna innebär både för skolan i stort och för den enskilde eleven. Ny handlingsplan för kränkande behandling är också på väg och studierektorn på skolan säger att både elever och föräldrar ska vara med i processen för alla dessa regler.

Att eleverna får vara med och bestämma hur ordningsreglerna på skolan ska se ut är helt i linje med det som sägs i läroplanen. Det är ett av målen som nämns att varje elev ska ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö (LPO 94). Dessutom kan det tänkas att då eleverna varit delaktiga i processen är det lättare för lärare och personal att försvara och se till att reglerna följs.

Värdegrundsarbetet måste pågå hela tiden skolans alla ämnen. I en skola med barn i den obligatoriska skolan arbetas det mycket med uppfostran och en länk mellan hemmet och skolan är ständigt aktiv och det är även viktigt att föräldrar bidrar till lärarnas och elevernas arbete. Därför försöker skolan få föräldrar aktiva i omarbetningen av skolans handlingsplaner.
I de naturvetenskapliga ämnena är både studierektorn och en NO-lärare på skolan helt överrens om att fokus bör ligga på miljö och hälsa. NO-läraren hänvisar till kursplanerna i de naturvetenskapliga ämnena, biologi, kemi och fysik, där det står att utbildningen ska bidra till samhällets strävan att skapa en hållbar utveckling och utveckla omsorg om natur och miljö (kursplan för naturorienterade ämnen). De naturvetenskapliga ämnena kan dessutom genom studier i sex och samlevnad och kroppen visa på de skillnader och likheter som finns mellan könen. Studierektorn på skolan dessutom är av den uppfattningen att incidenter som inträffar ska tas upp och användas i undervisningen, vilket ämne det än handlar om.

Just nu finns inga arbetsdagar för lärarna som är vigda åt värdegrundsarbete men läraren säger att sådant arbete ändå ofta diskuteras bland lärarna. Situationer där lärare har blivit tvungna att agera tas sedan upp i arbetslaget för att läraren ska få synpunkter och tips om hur situationen kan behandlas i framtiden. Studierektorn säger att arbetsdagar där värdegrund och ordning diskuteras är på förslag i och med den ombearbetning av skolans likabehandlingsplan. Det viktigaste som ledningen på skolan trycker på är dokumentation av alla incidenter som inträffar. En bra dokumentation gör att skolan kan agera på rätt sätt och eventuellt kan åtgärder sättas in mot en elev eller grupp elever.

Det specifika värdegrundsarbete som eleverna deltar i är att de får en enkät där de får svara på frågor som rör deras skolvardag, berättar studierektorn. Det är frågor som behandlar hur eleven blir bemött av sina skolkamrater till exempel om eleven har fått ett vänligt leende från en kamrat inom den senaste veckan. Men även för eleverna diskuteras det att införa en arbetsdag i början av läsåret där värdegrundsfrågor specifikt tas upp.

I skolan går det elever med väldigt stora skillnader i bakgrund. Studierektorn berättar att det inte bara handlar om elever med utländsk bakgrund eller elever med olika religion utan också elever från olika samhällsklasser. Elevgruppen ser ut såhär eftersom upptagningsområdet är så vidsträckt. På frågan om skolan utbildar och utvecklar sin personal för att kunna se till alla elevers behov svarar studierektorn att förberedelseklassernas lärare delar med sig av kunskap till de andra lärarna i viss utsträckning men att fler diskussioner behövs.

Enligt vår uppfattning så har lärare och ledning på de båda skolorna väldigt lika syn på hur värdegrundsarbetet ska bedrivas och hur viktigt det är för den medmänskliga fostran som skolan ska stå för. Värdegrundsarbetet inom naturvetenskapen är ändå ett tacksamt område eftersom det handlar om företeelser som vi stöter på dagligen, inte minst genom miljödebatten som ständigt är aktuell överallt. Dessutom är kunskapen om hur människan är uppbyggd och hur kroppen reagerar viktiga då vi bombarderas med mer eller mindre vetenskapliga hälsorön. Därför anser vi att naturvetenskapen passar bra för värdegrundsarbete.

Grönqvist, L & Prahl, V. Värdegrundsarbete i praktiken. 091029 http://vardegrund45.blogspot.com/

Samtal med rektorer och lärare 091020 & 091023

Skolverket Kursplan för naturorienterande ämnen, 091028, http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3878/titleId/NO1010%20-%20Naturorienterande%20%E4mnen

Synnergren, B. et al (2006-08-24). En värdegrund med eleven i centrum. Tillgänglig: http://www.malmo.se/arbeteintegration/valfardforalla/vfanyheteraldre/vardegrundformalmostadsskolor.5.4a2cec6a10d0ba37c0b80007449.html [200910/26]

Utbildningsdepartementet Skollag (1985:1100), 091028, http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:1100

Zackari, Gunilla (2000). Värdegrundsboken : om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Värdegrundsprojektet, Utbildningsdep., Regeringskansliet. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/22393