Kristen etik i skolans värdegrund

Läroplanen Lpo 94, som gäller nu, inleds med en beskrivning av den värdegrund som skolan ska sträva efter. Ett stycke som har lett till mycket debatt sedan läroplanen infördes är följande.
”I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.” (Lpo 94)

Vad betyder detta att individens fostran ska ske enligt kristen tradition? Enligt Anders Jeffner som skriver för nationalencyklopedin så kan den kristna etiken sammanfattas i en fras ur bibeln.
” Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd... Du skall älska din nästa som dig själv” (Matt. 22:37–40).

Om detta är den stommen i den kristna etiken så kan det tyckas att det går stick i stäv med andra stycken i värdegrunden, till exempel redan den följande meningen att skolan ska vara icke-konfessionell. Vidare står att ingen ska diskrimineras på grund av sin religiösa tro och att främlingsfientlighet och intolerans ska motverkas.

Det var i en motion från kristdemokraterna 1992/93, då utformningen av den nya läroplanen diskuterades, som begreppet etik enligt kristen tradition kom på tapeten. I deras motion (Motion 1992/93:Ub525.) menar de att begreppen frihet, rättvisa, solidaritet, respekt och demokrati måste preciseras och detta kan göras genom en förankring till kristen etik och västerländsk humanism.

Genom historien har kristendomen spelat en mycket stor roll för skolan. Redan Martin Luther påpekade vikten av att kunna läsa bibeln för att kunna nå frälsning och genom husförhör kontrollerades människornas kunskap om innehållet i katekesen. 1842 fick Sverige en folkskolestadga och ända till 1962 spelade just kristendomen en stor roll i undervisningen. (Svalin, K, 2002)

Med Lpo 62 skulle skolan vara icke-konfessionell och då Lpo 69 kom så skulle skolan bedriva religionsundervisning istället för kristendomsundervisning. (Svalin, K, 2002)
I och med Lpo 94 så återinfördes den kristna traditionen i skolan och uttrycket ”etik som förvaltats av kristen tradition” har väckt många reaktioner men det är svårt att hitta några positiva. Camilla Grepe skriver i en debattartikel 2009-05-11 i Västerbottens-Kuriren att formuleringen är föråldrad i en tid då vi inte längre har någon statskyrka. Hon hävdar att kristna samfunds aktiviteter har ökat i skolan på grund av formuleringen och att det inte passar in i det sekulära samhälle som vi lever i.

Även Ulrika Naezer poängterar i Svenska Dagbladet 2003-01-07 att många av de invändningar som kommit angående formuleringen beror på att läroplanen klart och tydligt markerar att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Många uppfattar det som en motsägelse att skolan ska vara icke-konfessionell och samtidigt bygga på kristen tradition.

Daniel Kallos, professor emeritus i pedagogik och ordförande för Nationellt Centrum Värdegrund-Livskunskap i Umeå, intervjuas i artikeln av Ulrika Naezer och även han tycker att begreppen kristen etik och västerländsk humanism är föråldrade. Han skulle föredra att etiken har en mer allmän och humanistisk karaktär som inte är kopplad till religion.
En annan och lite mer försvarande syn på problemet ger Björn Skogar, 1999, där han hävdar att debatten kring de kristna traditionerna utgår för mycket ifrån ideologiska perspektiv. Han menar att det är smalspårigt och historielöst att bortse från vårt kristna kulturarv och att det inte bör ignoreras.

Detta framgår också ur värdegrunden med motiveringen att eleverna ska ha en medvetenhet om både det egna och det gemensamma kulturarvet. I Sverige kretsar kulturarvet mycket kring den kristna kyrkan eftersom vi har haft en statskyrka så länge som till år 2000 och som nämndes tidigare har kyrkan haft en stor roll i utvecklingen av den svenska skolan.
Frågan kvarstår dock, är skolan icke-konfessionell när den ska arbeta efter kristna traditioner eller tar den tillvara vårt svenska kulturarv?

Klara Ölmedal

Referenser

Åke Carnerö m.fl.(kds), Motion 1992/93:Ub525 Morgondagens skola. [Digital version].
Grepe, Camilla (2009-05-11), En läroplan i kristenhetens tjänst. [Electronic version]. Västerbottens-Kuriren,
Naezer, Ulrika (2003-01-07), Värderingar varar inte för evigt. [Electronic version]. Svenska Dagbladet,
Per Beskow, Anders J. (2009). Kristendom, Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se.support.mah.se/lang/kristendom [200909/16]
SKOGAR, B. I 1900-talets svenska skola. [Digital version].
Svalin, K. (2002). Värdegrunden i skolans vardag. Etiken i kristen tradition och västerländsk humanism. [Digital version].