Värdegrunden är som begrepp relativt nytt i de svenska läroplanerna. Det kan te sig som självklart att värdegrund skall vara en del av statens styrning av den Svenska skolan men varför har det givits det utrymme det fått, i både läroplan och debatt om den Svenska skolan?
Regeringen gav år 1990 direktiv till läroplanskommittén om att utreda hur de nya läroplanerna skulle utformas. I detta arbete formulerades värdegrund som begrepp och även en ambition att det skall ligga till grund för verksamheten i både förskola och skola - En politiskt och religiöst obunden värdegrund med utgångspunkt i grundläggande demokratiska värderingar (Zackari 2000, s. 34). Denna värdegrund skall innefatta den etik och moraliska värden som på ett hypotetiskt plan varje person i Sverige skulle kunna ställa sig bakom. I läroplanskommittén kallades dessa för ”oförytterliga värden” vilket är sådana som:
”... i en given kulturkrets gäller under alla omständigheter ... utgör medborgarnas samfällda moraliska fond ... är i kraft oavsett om de i enskilda fall kan te sig opraktiska, oekonomiska eller onyttiga” (Hörnqvist & Lundgren 1999, s. 10-11)
Arbetet med värdegrunden var en del av förberedelserna inför en förändring av styrningen av skolan som kom att träda ikraft 1991. Denna nya styrning innebar att ansvaret för det mer specifika utformandet av undervisningen förlades hos kommunerna och därmed att läroplanerna gick från mer detaljstyrning till vidare direktiv i form av mål och riktlinjer (Lundgren, s. 41). Således innebar den nya styrningen att lärarens och skolledningens handlingsutrymme ökade. Detta skapade ett behov av ett professionellt perspektiv på de värden som utbildningen skall byggas på. Dessa värden skall även förmedlas i läroplanen. Tanken om värdegrunden som underliggande bas för undervisningen menade man också förenar skolans fostrande roll med dess kunskapsförmedlande roll (Hörnqvist & Lundgren 1999, s. 8-10).
Att förena kunskap och fostran var dock inte nytt med 1994 års läroplaner utan har förekommit sedan folkskolestadgan 1842 även om vad som likställs med god fostran har varierat. Det nya är att det diskuteras mer utförligt än tidigare (Sigurdson 2002, s. 10). Hur stor del fostran skall ha av skolans verksamhet har varit omdebatterat.
När den allmänna folkskolan infördes på mitten av 1800-talet var kyrkan och den kristna tron samt tillhörigheten med fosterlandet det som låg till grund för samhällets värderingar och som utgjorde de värden som skolan skulle fostra eleverna i. Under 1900-talet och fram till andra världskriget ifrågasattes dock skolans fostrande roll i olika utsträckning. Efter andra världskriget skiftade skolans fokus i värdefrågor mot kritiskt tänkande för att fostra demokratiska människor (Zackari 2000, s. 48). Ett märkbart skifte från den kyrkliga traditionen var att från och med 1968 fanns det ingen ecklesiastikminister (ecclesia=kyrka) utan en utbildningsminister (sv.wikipedia.org/wiki/ecklesiastikminister).
Under 1970-talet kom skolk, skadegörelse och mobbning att bli mer framträdande problem i den svenska skolan. Även en uttalad fientlighet mot elever från andra kulturer kunde skönjas. Antalet elever som berördes ökade också oroväckande fort. Dåvarande skolminister Britt Mogård (1999) menar att skolan på 1970-talet inriktade sig för mycket på kunskapsförmedlande och försummade den fostrande rollen. Hon tycker sig se att samma problem återfinns på 1990-talet och att begreppet värdegrund därför har uppkommit som en central del av skolans uppdrag (Tham 1999, s. 32). När den nationalistiska tanken om fosterlandet hade föråldrats och en tidigare stark kyrka hade försvagats behövde skolan en ny sorts grundideologi att basera sin fostran på vilket, i teorin, värdegrundsbegreppet fungerar som.
Det är, med anledning av föregående stycke, ingen överraskning att 1994 års läroplan därför hade omarbetats grundligt när det kom att handla om respekt gentemot varandra och en trygg lärandemiljö.
1999 togs, med skolminister Ingegerd Wärnersson i spetsen, beslut om att intensifiera arbetet med skolans värdegrund. Det gavs ut förklarande litteratur samt inrättades centrum för kompetensutveckling i bland annat Umeå, Stockholm och Göteborg (www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2000/01:15). Arbetet med skolans värdegrund har fortskridit trots maktskifte i regeringen och föreliggande finnes utredning om hur Statens skolverk, skall ”… genomföra insatser som främjar, stärker och sprider kunskap om skolans värdegrund, såsom den beskrivs i läroplanerna” (www.regeringen.se/content/1/c6/12/63/93/b5fb7bc3.pdf). Resultatet av denna utredning ska vara Utbildningsdepartementet tillhanda senast 31 mars 2011.
I mångt och mycket spelar det kanske inte så stor roll hur olika värderingar är uttryckta i de olika dokument som ska agera som vägledning för lärare och elever. Det är heller inte så att det saknas medel eller motivation att påvisa de etiska grundvalar som samhället bygger på. Det som saknas är att på ett konkret och övertygande sätt överföra teori till praktik (Franke 1999, s. 25). KG Hammar, ärkebiskop i Sverige 1997-2006, har i samband med debatten kring skolans värdegrund kommenterat begreppet enligt nedan. Det skulle kunna tolkas som att värdegrunden i sin helhet uttrycker en social konformitet som inte är bunden kring ord utan inställning.
”Värdegrunden i ett samhälle måste betraktas som ett slags gemensam överenskommelse.” (Hammar 1999, s. 39)
Det kan tyckas att tanken om en gemensam värdegrund är en produkt av samhällskritisktänkande, ett mål för att samla den Svenska skolans medlemmar under gemensam flagg. Precis som kyrkan, fosterlandet och den då rådande nationalismen samlade sina medlemmar för hundrafemtio år sedan.
I det krigshärjade Afghanistan finns i skrivande stund cirka 500 svenska soldater på plats som en del av den av NATO ledda ISAF-styrkan (International Security Alliance Force). ISAF får skarp kritik av olika anledningar, bland annat det höga antalet civila krigsoffer som ISAF orsakar. Försvarsminister Sten Tolgfors väljer att hålla de svenska soldaterna bakom ryggen genom att påstå att det enbart är andra delar än svenska av ISAF som ska stå till svars för dessa handlingar, trots att Sverige står som solidarisk medlem av ISAF.
”Vad är det Sverige är bra på i internationella insatser, jag skulle nästan vilja säga bäst på? Och det är just att ha en solid värdegrund!” (Tolgfors 2009)
Sten Tolgfors menar att begreppet värdegrund icke är att förakta då det ibland skrattas bort i svensk debatt. En god värdegrund gör att svenska soldater visar civilbefolkningen respekt och det är något en svensk soldat bär med sig även i utsatta situationer. Sten Tolgfors tycker att detta är något vi som svenskar ska vara stolta över då vi på ett bra sätt kan bedöma vad som är rätt och fel – till exempel att inte ta kål på civilbefolkningen i ett krigshärjat land.
Johan Henriksson & Per-Olov Jönsson
Referenslitteratur:
Ecklesiastikminister. (2009). Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ecklesiastikminister [200909/17]
Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 : gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda (2006). . Stockholm: Skolverket : Fritze distributör. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1071
Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 2000/01:15 Torsdagen 19 oktober (2000). . www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2000/01:15: Sveriges Riksdag.
Hörnqvist, Berit & Lundgren, Ulf P (1999). Värdegrunden – de oförytterliga värdena. Ständigt. Alltid! (s. 7-14) : [skolans värdegrund] : [kommentar till läroplanen] (1999). . Stockholm: Statens skolverk : Liber distribution. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=521
Franke, Sigbritt (1999). Vår värderingsbas – i retorik och i praktik. Ständigt. Alltid! (s. 24-30) : [skolans värdegrund] : [kommentar till läroplanen] (1999). . Stockholm: Statens skolverk : Liber distribution. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=521
Tham, Amelie (1999). ”Kortsiktigheten i alla perspektiv är förödande”. Ständigt. Alltid! (s. 31-38) : [skolans värdegrund] : [kommentar till läroplanen] (1999). . Stockholm: Statens skolverk : Liber distribution. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=521
Hammar, K G (1999). ”Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker”. Ständigt. Alltid! (s. 39-45) : [skolans värdegrund] : [kommentar till läroplanen] (1999). . Stockholm: Statens skolverk : Liber distribution. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=521
Björklund, Jan & Gumpert, Leo (2009). Uppdrag om skolans värdegrund: Regeringsbeslut I:7 U2009/2848/S. Tillgänglig: www.regeringen.se/content/1/c6/12/63/93/b5fb7bc3.pdf [200909/17]
Gustafsson, Lars H., Hettne, Björn, Jönsson, Bodil, Westerberg, Boel & Lundgren, Ulf P. (1995). Långt borta : och nära : läroplanerna och internationaliseringsbegreppet. Stockholm: Skolverket.
Sigurdson, Ola (2002). Den goda skolan : om etik, läroplaner och skolans värdegrund. Lund: Studentlitteratur.
Zackari, Gunilla (2000). Värdegrundsboken : om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Värdegrundsprojektet, Utbildningsdep., Regeringskansliet. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/22393
Tolgfors, Sten (2009). Ekots lördagsintrevju med Sten Tolgfors, Sveriges Radio P1 12.55-13.30 Tillgänglig: http://www.sr.se/sida/default.aspx?programid=3071 [200909/19]
Regeringen gav år 1990 direktiv till läroplanskommittén om att utreda hur de nya läroplanerna skulle utformas. I detta arbete formulerades värdegrund som begrepp och även en ambition att det skall ligga till grund för verksamheten i både förskola och skola - En politiskt och religiöst obunden värdegrund med utgångspunkt i grundläggande demokratiska värderingar (Zackari 2000, s. 34). Denna värdegrund skall innefatta den etik och moraliska värden som på ett hypotetiskt plan varje person i Sverige skulle kunna ställa sig bakom. I läroplanskommittén kallades dessa för ”oförytterliga värden” vilket är sådana som:
”... i en given kulturkrets gäller under alla omständigheter ... utgör medborgarnas samfällda moraliska fond ... är i kraft oavsett om de i enskilda fall kan te sig opraktiska, oekonomiska eller onyttiga” (Hörnqvist & Lundgren 1999, s. 10-11)
Arbetet med värdegrunden var en del av förberedelserna inför en förändring av styrningen av skolan som kom att träda ikraft 1991. Denna nya styrning innebar att ansvaret för det mer specifika utformandet av undervisningen förlades hos kommunerna och därmed att läroplanerna gick från mer detaljstyrning till vidare direktiv i form av mål och riktlinjer (Lundgren, s. 41). Således innebar den nya styrningen att lärarens och skolledningens handlingsutrymme ökade. Detta skapade ett behov av ett professionellt perspektiv på de värden som utbildningen skall byggas på. Dessa värden skall även förmedlas i läroplanen. Tanken om värdegrunden som underliggande bas för undervisningen menade man också förenar skolans fostrande roll med dess kunskapsförmedlande roll (Hörnqvist & Lundgren 1999, s. 8-10).
Att förena kunskap och fostran var dock inte nytt med 1994 års läroplaner utan har förekommit sedan folkskolestadgan 1842 även om vad som likställs med god fostran har varierat. Det nya är att det diskuteras mer utförligt än tidigare (Sigurdson 2002, s. 10). Hur stor del fostran skall ha av skolans verksamhet har varit omdebatterat.
När den allmänna folkskolan infördes på mitten av 1800-talet var kyrkan och den kristna tron samt tillhörigheten med fosterlandet det som låg till grund för samhällets värderingar och som utgjorde de värden som skolan skulle fostra eleverna i. Under 1900-talet och fram till andra världskriget ifrågasattes dock skolans fostrande roll i olika utsträckning. Efter andra världskriget skiftade skolans fokus i värdefrågor mot kritiskt tänkande för att fostra demokratiska människor (Zackari 2000, s. 48). Ett märkbart skifte från den kyrkliga traditionen var att från och med 1968 fanns det ingen ecklesiastikminister (ecclesia=kyrka) utan en utbildningsminister (sv.wikipedia.org/wiki/ecklesiastikminister).
Under 1970-talet kom skolk, skadegörelse och mobbning att bli mer framträdande problem i den svenska skolan. Även en uttalad fientlighet mot elever från andra kulturer kunde skönjas. Antalet elever som berördes ökade också oroväckande fort. Dåvarande skolminister Britt Mogård (1999) menar att skolan på 1970-talet inriktade sig för mycket på kunskapsförmedlande och försummade den fostrande rollen. Hon tycker sig se att samma problem återfinns på 1990-talet och att begreppet värdegrund därför har uppkommit som en central del av skolans uppdrag (Tham 1999, s. 32). När den nationalistiska tanken om fosterlandet hade föråldrats och en tidigare stark kyrka hade försvagats behövde skolan en ny sorts grundideologi att basera sin fostran på vilket, i teorin, värdegrundsbegreppet fungerar som.
Det är, med anledning av föregående stycke, ingen överraskning att 1994 års läroplan därför hade omarbetats grundligt när det kom att handla om respekt gentemot varandra och en trygg lärandemiljö.
1999 togs, med skolminister Ingegerd Wärnersson i spetsen, beslut om att intensifiera arbetet med skolans värdegrund. Det gavs ut förklarande litteratur samt inrättades centrum för kompetensutveckling i bland annat Umeå, Stockholm och Göteborg (www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2000/01:15). Arbetet med skolans värdegrund har fortskridit trots maktskifte i regeringen och föreliggande finnes utredning om hur Statens skolverk, skall ”… genomföra insatser som främjar, stärker och sprider kunskap om skolans värdegrund, såsom den beskrivs i läroplanerna” (www.regeringen.se/content/1/c6/12/63/93/b5fb7bc3.pdf). Resultatet av denna utredning ska vara Utbildningsdepartementet tillhanda senast 31 mars 2011.
I mångt och mycket spelar det kanske inte så stor roll hur olika värderingar är uttryckta i de olika dokument som ska agera som vägledning för lärare och elever. Det är heller inte så att det saknas medel eller motivation att påvisa de etiska grundvalar som samhället bygger på. Det som saknas är att på ett konkret och övertygande sätt överföra teori till praktik (Franke 1999, s. 25). KG Hammar, ärkebiskop i Sverige 1997-2006, har i samband med debatten kring skolans värdegrund kommenterat begreppet enligt nedan. Det skulle kunna tolkas som att värdegrunden i sin helhet uttrycker en social konformitet som inte är bunden kring ord utan inställning.
”Värdegrunden i ett samhälle måste betraktas som ett slags gemensam överenskommelse.” (Hammar 1999, s. 39)
Det kan tyckas att tanken om en gemensam värdegrund är en produkt av samhällskritisktänkande, ett mål för att samla den Svenska skolans medlemmar under gemensam flagg. Precis som kyrkan, fosterlandet och den då rådande nationalismen samlade sina medlemmar för hundrafemtio år sedan.
I det krigshärjade Afghanistan finns i skrivande stund cirka 500 svenska soldater på plats som en del av den av NATO ledda ISAF-styrkan (International Security Alliance Force). ISAF får skarp kritik av olika anledningar, bland annat det höga antalet civila krigsoffer som ISAF orsakar. Försvarsminister Sten Tolgfors väljer att hålla de svenska soldaterna bakom ryggen genom att påstå att det enbart är andra delar än svenska av ISAF som ska stå till svars för dessa handlingar, trots att Sverige står som solidarisk medlem av ISAF.
”Vad är det Sverige är bra på i internationella insatser, jag skulle nästan vilja säga bäst på? Och det är just att ha en solid värdegrund!” (Tolgfors 2009)
Sten Tolgfors menar att begreppet värdegrund icke är att förakta då det ibland skrattas bort i svensk debatt. En god värdegrund gör att svenska soldater visar civilbefolkningen respekt och det är något en svensk soldat bär med sig även i utsatta situationer. Sten Tolgfors tycker att detta är något vi som svenskar ska vara stolta över då vi på ett bra sätt kan bedöma vad som är rätt och fel – till exempel att inte ta kål på civilbefolkningen i ett krigshärjat land.
Johan Henriksson & Per-Olov Jönsson
Referenslitteratur:
Ecklesiastikminister. (2009). Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ecklesiastikminister [200909/17]
Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 : gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda (2006). . Stockholm: Skolverket : Fritze distributör. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1071
Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 2000/01:15 Torsdagen 19 oktober (2000). . www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2000/01:15: Sveriges Riksdag.
Hörnqvist, Berit & Lundgren, Ulf P (1999). Värdegrunden – de oförytterliga värdena. Ständigt. Alltid! (s. 7-14) : [skolans värdegrund] : [kommentar till läroplanen] (1999). . Stockholm: Statens skolverk : Liber distribution. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=521
Franke, Sigbritt (1999). Vår värderingsbas – i retorik och i praktik. Ständigt. Alltid! (s. 24-30) : [skolans värdegrund] : [kommentar till läroplanen] (1999). . Stockholm: Statens skolverk : Liber distribution. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=521
Tham, Amelie (1999). ”Kortsiktigheten i alla perspektiv är förödande”. Ständigt. Alltid! (s. 31-38) : [skolans värdegrund] : [kommentar till läroplanen] (1999). . Stockholm: Statens skolverk : Liber distribution. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=521
Hammar, K G (1999). ”Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker”. Ständigt. Alltid! (s. 39-45) : [skolans värdegrund] : [kommentar till läroplanen] (1999). . Stockholm: Statens skolverk : Liber distribution. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=521
Björklund, Jan & Gumpert, Leo (2009). Uppdrag om skolans värdegrund: Regeringsbeslut I:7 U2009/2848/S. Tillgänglig: www.regeringen.se/content/1/c6/12/63/93/b5fb7bc3.pdf [200909/17]
Gustafsson, Lars H., Hettne, Björn, Jönsson, Bodil, Westerberg, Boel & Lundgren, Ulf P. (1995). Långt borta : och nära : läroplanerna och internationaliseringsbegreppet. Stockholm: Skolverket.
Sigurdson, Ola (2002). Den goda skolan : om etik, läroplaner och skolans värdegrund. Lund: Studentlitteratur.
Zackari, Gunilla (2000). Värdegrundsboken : om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Värdegrundsprojektet, Utbildningsdep., Regeringskansliet. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/22393
Tolgfors, Sten (2009). Ekots lördagsintrevju med Sten Tolgfors, Sveriges Radio P1 12.55-13.30 Tillgänglig: http://www.sr.se/sida/default.aspx?programid=3071 [200909/19]
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar