Värdegrundsarbetet i praktiken

I teorin låter värdegrundsarbete både intressant och bra. Att eleverna i skolan ska lära sig om jämställdhet, individens frihet, människors lika värde, människolivets okränkbarhet samt solidaritet med de svaga och utsatta är viktigt i dagen samhälle. Skolan har på senare år ändrat fokus från att vara traditionellt kunskapsförmedlande till att ta på sig en mer fostrande roll. Genom att låta eleverna diskutera viktiga frågor samt lyssna på vad de har att säga stärker man inte bara deras egna identitet utan man hjälper dem även att förbereda sig för de olika krav som arbetslivet och samhället kommer att ställa, däribland krav på samarbetsförmåga, ansvarstagande, självständighet och social kompetens (Zackari & Modigh, 2000).

Hur detta fungerar i praktiken finns det dock olika åsikter om. I två tidningsartiklar, i Dagens Nyheter och i Svenska Dagbladet, får skolans värdegrund kritik för att den är grumlig och skribenterna anser att värdegrunden borde avskaffas (Tännsjö, 2006; Dagens Nyheter, 2004). Även Kennert Orlenius (2001) belyser svårigheterna med värdegrunden i skolan. Han skriver att målen i styrdokumenten visserligen är tydliga men att de samtidigt är komplexa och därmed svåra att omsätta i praktiken.

Genom intervjuer vill vi med denna artikel undersöka vad tre lärare anser värdegrund vara och hur de arbetar med värdegrunden i sin skola. Vi har intervjuat tre lärare som arbetar med barn i olika åldrar, Linda, Johan och Johanna. De arbetar i alltifrån lågstadiet till högstadiet. Skolorna de arbetar på skiljer sig både till storlek och läge, en ligger på landsbygden, en ligger utanför en medelstor stad och en i större stad.

När vi ställde frågan vad värdegrundsarbete är för dig var alla tre säkra på sin sak och hade en klar definition som de arbetade utifrån. De menade att värdegrund främst handlar om människors lika värde, att alla har samma rättigheter oavsett exempelvis kön, hudfärg eller sexuell läggning.

Skolorna har tolkat läroplanens definition av värdegrund på olika sätt och definierat vad som gäller för just den skolan, det är viktigt att skolan har en gemensam grund att stå på som de kan förmedla till eleverna. Ibland kallas den värdegrundsplan, ibland likabehandlingsplan. Dock menar alla tre lärare att exakta definitioner inte är särksilt viktiga. Att det står i läroplanen att värdegrundsarbete ska ske ”i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism” (Lpo94) har ingen av lärarna reflekterat särskilt mycket över utan de anser att det främst handlar om sunt förnuft. Man inte kan arbeta som lärare om man inte respekterar alla människors lika värde. De arbetar alla aktivt med värdegrunden i sina klasser och har viss tid avsatt för värdegrundsarbete på schemat. I de lägre åldrarna har de en timme i veckan avsatt, men ofta vävs värdegrundsarbetet in i det vanliga skolarbetet på olika sätt. Exempelvis har en skola regelbundna kompissamtal där man sätter sig ner tillsammans för att reda upp eventuella konflikter, man har även massage där grundtanken är att komma närmare varandra. Linda menar att ”har man masserat en kompis så är man mindre benägen att slå denne”. De arbetar också aktivt med olika typer av värderingsövningar men även med kamratstödjare och anti-mobbningsgrupper. Det är viktigt att eleverna tidigt lär sig att samarbeta och lyssna på varandra. I de äldre åldrarna finns ämnet livskunskap då värdegrundsarbete utövas 30 minuter varje vecka men eftersom Johan arbetar som SO-lärare ser han till att diskutera värdegrundsfrågor även under sina lektioner. De arbetar även mycket med elevdemokrati, exempelvis när de har klassråd så att eleverna får känna att deras röster också räknas.

När vi ställde frågan om lärarna diskuterar värdegrundsfrågor med kollegorna så märkte vi av svaren vi fick att det var vanligare bland dem som undervisar i de yngre åldrarna. Vi märkte också att det var vanligare i de mindre skolorna. Kanske kan det bero på att man i en liten ort har mer koll på varandra, man känner barnens föräldrar och har en mer aktivt kontakt med hemmet ”ens barn är allas barn” som Johanna uttryckte det. I en större skola är det lättare för en enskild elev att försvinna i mängden. Dock uttryckte vissa att samarbetet med hemmet kan försvåra värdegrundsarbetet om eleven har med sig värderingar hemifrån som inte stämmer överens med skolans värderingar, exempelvis främlingsfientlighet.

Lärarna tror att värdegrundsarbete har viss positiv inverkan på lärandet även i övriga ämnen. Linda menar att ”känner man sig inte trygg och respekterad kan man heller inte lära sig något”. Dock säger Johan att ofta väger föräldrarnas åsikter tyngre än skolans och att man ofta arbetar i motvind.

När man läser i läroplanen att värdegrundsarbete ska ligga till grund för all verksamhet i skolan låter väldigt komplicerat men efter att ha pratat med ett antal lärare så inser man att det faller sig rätt naturligt i praktiken, i alla fall i de yngre åldrarna. När det kommer till de lite äldre eleverna så verkar det som om mycket ansvar ligger på de lärare som undervisar i ämnen som samhälle, historia och religion men att det kanske håller på att förändras i och med införandet av ämnet livskunskap. Vi kunde i alla fall märka att de lärare vi intervjuad är medvetna om värdegrunden och gör sitt bästa för att förmedla sunda värderingar till eleverna.


Av: Linnea Grönqvist & Viktor Prahl


Referenser

Lpo94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Orlenius, Kennert (2001). Värdegrunden - finns den? (1 uppl uppl.). Hässelby: Runa.

Tännsjö, Torbjörn. (2006). ”Avskaffa skolans värdegrund”. [Digital version]. I Svenska Dagbladet, vol. 17

Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken : om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Värdegrundsprojektet, Utbildningsdep., Regeringskansliet. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/22393

”Skolans grumliga värdegrund” (2004). [Digital version]. I Dagen Nyheter,