Med demokrati som uppdrag – på vilket sätt?

I portalparagrafen till nu gällande läroplaner, Lpo94 och Lpf94 fastställs de grundläggande värden som skolans verksamhet ska vila på. Denna sammanfattning av den sk värdegrunden är knuten till skollagen och på så sätt tvingande (SFS, 1985: 1100; Nykänen, 2008, s. 25).

Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund./../ Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla./../ Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram (Utbildningsdepartementet, 1994, kap 1).

Tidigt i Värdegrundsboken nämns att skolan inte enbart har ett uppdrag att förmedla kunskap, utan också har ett demokratiskt uppdrag. I Värdegrundsboken konstateras vidare att skolan inte lyckats förena kunskapsförmedling med sitt demokratiska uppdrag (Zackari & Modigh, 2000, s.7, 50). Detta uppdrag beskriver Skolverket med att skolor och förskolor har ett ansvar att utveckla demokratisk kompetens hos barn och unga, verka i demokratiska former, utveckla demokratiska samhällsmedborgare, och ge barn och unga kunskap om demokratins innehåll och form (2000, s.7). Detta uppdrag är svårt att överskåda och en stor utmaning för pedagoger.

Skolverket problematiserar i sin bok Med demokrati som uppdrag (2000) skolornas arbete med värdegrunden. Syftet med boken är att den ska fungera som ett stöd för vidare diskussioner om de möjligheter, problem och förutsättningar som finns i arbetet med de demokratiska värdena. Skolverket sätter likhetstecken mellan värdegrundsfrågorna och de demokratiska värdena (2000, s.1 ). Det är därför omöjligt att diskutera skolans värdegrund utan att ta avstamp i en demokratidiskussion.

I litteraturen såsom i läroplanerna tenderar begreppet demokrati att innefatta en stor bredd av diskussioner. Genom en historisk begreppstänjning av ursprungsbetydelsen ”folkstyre” kom begreppet demokrati ges en betydligt mer omfattande innebörd. Detta är en sak. En annan är att i litteraturen såsom i Värdegrundsboken och läroplanerna får de demokratiska värdena vara ett stort paraply som inbegriper allt som berör demokrati i en skolkontext. Detta innebär ett problem, då tydlighet bland demokratiaspekterna är avgörande i arbetet med värdegrunden i skolvärlden.

Mitt syfte med denna artikel är att kritiskt läsa och särskilja olika nivåer och förhållningssätt av och till demokrati som har med skolans värdegrund att göra.
På vilka sätt används demokratibegreppet i en skolkontext? Hur kan begreppsdefinitionen tydliggöras? Avgränsningar kommer att göras i denna artikel då den inte får bli för omfattande. Dock kommer den att vara påbyggbar eller kompletterande av kommande artiklar inom kursen.
En bra utgångspunkt kan vara att se till Med demokrati som uppdrag, där man skiljer på demokratins innehåll och form. Det är således skillnad att vara demokratisk och arbeta demokratiskt (Skolverket, 2000, s. 24f). Värdegrundsboken gör också en distinktion mellan demokratiska värden i teori och praktik. Form är även här sätt att fatta beslut och innehåll står för demokratins substans. En annan form av demokrati som nämns i Värdegrundsboken är de övergripande kännetecken en ”stat” (eller skola) kan ha på ett rättsligt och formellt plan (Zackari & Modigh, 2000, s. 39f). Dessa klassificeringar om demokratins form och innehåll kan tydliggöra de exempel jag lägger fram nedan.

I denna artikel vill jag gå längre och kalla de olika demokratiska uttrycken för
1) demokrati och skolan, 2) demokrati genom skolan, 3) demokrati i skolan. Dessa nivåer av demokrati omnämns indirekt i läroplanerna och kan knytas till samtalet kring värdegrund. Inget av de tre uttrycken kan stå på egna ben utan är sammanlänkade. Gränserna är inte knivskapa. Samtliga bör vara inkluderade i det demokratiska uppdraget. Vad som skiljer dessa nivåer i skolpraktiken är bland annat att de metodmässiga utmaningarna för en pedagog ökar. Demokrati genom skolan (2) måste vila på demokrati och skolan (1). Demokrati i skolan (3) bygger på att steg 1 och 2 är förankrade. Modellen är en idealtyp.

1). Demokrati och skolan. Den förstnämna klassificeringen kan knytas till en övergripande värdegrundsdiskussion, där mänskliga fri och rättigheter existerar såsom i läroplanens portalparagraf (se ovan) och som på så sätt ska råda i skolan. Normen demokrati är en slags överideologi (Zackari & Modigh, 2000, s.39). Denna norm är inte ifrågasatt i stort, trots att antidemokratiska krafter utgör ett visst hot demokratin som form. I skolans värld lär sig eleverna om demokrati, t.ex. hur civila och politiska rättigheter är formulerade. Detta blir en abstrakt form av de demokratiska värdena, trots att de är stommen i vårt demokratiska system, på statlig nivå och på skolnivå.

Jan Thavenius (2007) pekar på att demokratiuppdraget lever skilt från kunskapsuppdraget. Han riktar kritik mot inställningen att det förstnämnda uppdraget anses vara uppfyllt genom att skolorna förmedlat kunskap om demokrati och fasta demokratiska värden. Demokratin uppfattas här främst som ett styrelseskick. Värdegrunden ses som någonting redan etablerat och som ska förankras hos eleverna. Demokratin ses inte som en ständigt pågående utvecklingsprocess som rör all verksamhet (s.78f). Detta Thavenius beskriver är ett praktiskt problem, om demokrati endast förmedlas som en form utan praktisk tillämpning. Ett exempel kan vara att det informeras om vad yttrandefrihet är utan att alla i klassrummet får komma till tals.

I Lp094 står det:
Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet (Utbildningsdepartementet, 1994, kap. 1 ).

Vi kan se att Läroplanen påvisar arbetsformer där demokrati skulle kunna utvecklas. Demokrati på ett teoretiskt plan är alltså inte tillräckligt enligt styrdokumenten.

2). Demokrati genom skolan. I både Lpo94 och Lpf94 finns ett avsnitt om elevernas ansvar och inflytande. Dessa demokratiaspekter kan vara en form av demokratiskt arbete, men inte utan innehåll eller substans om det ska vara reell demokrati.

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar, och vara delaktig ska omfatta alla elever./../ Enligt skollagen åligger det i alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (Utbildningsdepartementet, 1994, kap 1).

Demokrati genom skolan kan innebära att undervisningen inte bara förmedlar grundläggande demokratiska värderingar, utan att demokrati ”görs” till en praktisk verklighet. Elevinflytande är ett bra exempel på demokratiska arbetsformer. Inte sällan sätts likhetstecken mellan demokrati och elevinflytande. Har elevinflytandet substans är mycket vunnet. Då kan vi tala om skolans interndemokrati, men det är ändå inte tillräckligt för att hela demokratiuppdraget ska vara uppfyllt.

Elevråd eller andra forum för elevinflytande riskerar att bli ett alibi för elevinflytande. Frågan om elevinflytande är väldigt aktuell. I Sydsvenska Dagbladet publicerades nyligen en artikel kallad Skolan praktiserar låtsasdemokrati. Här efterfrågas elevdemokrati som är värt namnet. Demokrati anser eleverna att de inte får praktisera. Yttrandefrihet finns dessutom bara som princip. I skolan som diskuteras finns inte utrymme för kritik eller tvivel anser skribenterna ( 090917).

Carl- Magnus Höglund (2008) lyfter fram resultatet av en rapport från Skolverket som skrivits angående elevinflytande. Här visade det sig att det var problematiskt att implementera styrdokumentens intentioner om elevinflytande och fostran till demokratiska samhällsmedborgare. Eleverna måste uppleva demokrati i skolan om de ska fostras in i demokratiskt tänkande (s. 5ff).

3). Demokrati i skolan. Att vara demokratisk i en skola är en bred definition med sammansatt innehåll. Demokrati i skolan är inte bara ett mål utan också en väg. Vi ser till skolan som helhet och demokratiuppdragets mål att utveckla demokratiska samhällsmedborgare. Detta är inte ett mål att nå en gång för alla, utan ett processorienterat perspektiv där demokratin måste uppfinnas om och om igen, eftersom skolvärlden och omvärlden är föränderlig.

Det är på denna nivå det demokratiska uppdraget kan förverkligas fullt ut, med stöd av demokratiska normer i teori och praktik såsom demokratiska arbetsformer med substans. Så högt måste kraven ställas för att skolan ska kunna ge eleverna demokratisk kompetens. Hur skulle eleverna kunna fostras till demokratiska samhällsmedborgare om de aldrig fått demokratins grundläggande karaktäristika tillgodosedda såsom yttrandefrihet? Om de aldrig har haft erfarenhet av att arbeta demokratiskt? Om de inte har kunskap om hur demokratins innebörd?

I beskrivningen vad demokratisk kompetens är, ställer Skolverket upp tre krav som kan länkas till ovanstående resonemang;
-att ge barn och unga kunskap om demokratins form och innehåll (1)
-att verka i demokratiska former (2)
-att utveckla demokratiska samhällsmedborgare (3) (2000, s. 13). Samtliga behövs för att demokratiuppdraget ska uppfyllas i skolan.

Ett förslag på hur eleverna ska kunna lära sig demokrati samtidigt som demokratiuppdraget integreras med kunskapsuppdraget eller tvärt om problematiseras i artikeln Verkligt inflytande gäller även läroprocessen (Reuterstrand, 2008). Författaren pekar på att det både handlar om vad man ska lära sig, hur och varför (Reuterstrand, 2008, s.28).

Debatten om skolan har under senare tid allt mer handlat om skolans möjligheter och svårigheter att förmedla, förankra och gestalta grundläggande demokratiska värden. Detta är ett komplext problem och ett komplicerat arbete. En utgångspunkt är att försöka arbeta med värdegrunden som en ständig process i alla sammanhang under hela skoltiden i formella som informella miljöer.

Sara Mattisson


Referenser

Höglund, Carl-Magnus (2008). Demokrati är inget man kan läsa sig till, det måste upplevas. KRUT, Nr 2, s. 9-14.

Nykänen, Pia (2008). Värdegrund, demokrati och tolerans: om skolans fostran i ett mångkulturellt samhälle. Skolvärlden, Nr 19, sida 25.

Reuterstrand, Siri (2008). Verkligt inflytande gäller även läroprocessen. KRUT, Nr 2, sida 28-32.

SFS (1985: 1100) . Skollag. Stockholm: Riksdagen.

Sydsvenska Dagbladet (2009). Skolan praktiserar låtsasdemokrati. 17/9, A3.

Skolverket (2000). Med demokrati som uppdrag. Stockholm: Liber.

Thavenius, Jan (2007). Demokrati och kunskap är två sidor av samma sak. Pedagogiska magasinet, Nr 4, s. 76-79.

Utbildningsdepartementet (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Utbildningsdepartementet (1994). Läroplan för det frivilliga skolväsendet, Lpf94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken. Stockholm: Regeringskansliet.