Det är intressant att läsa om värdegrunden i skolan för en lärarstudent, då värdegrunden ska genomsyra skolans verksamhet och undervisning. Tankar om hur undervisningen ska ske med detta som grund är en spännande utmaning. Samtidigt är det intressant att läsa kritiska röster som har höjts mot skolans värdegrund, och att fundera kring detta innan den första lärarpraktiken genomförs.
Kring diskussioner och tankar om värdegrunden är det av intresse för mig som lärarstuderande att även ta del av kritik som finns mot värdegrunden i skolan. Eftersom jag inom kort ska göra mina första veckor av verksamhetsförlagd undervisning (VFU) vill jag ha kunskap om detta ämne från olika perspektiv.
Värdegrunden i skolan – en utopi utanför läroplanerna?
Skolans värdegrund måste för att fungera samlas under ett enhetligt praktiserande av lärare och andra vuxna på skolan, föräldrar och elever (Lpo 94; Zackari & Modigh 2000). Enligt läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och de frivilliga skolformerna (Lpf 94) vilar skolans verksamhet på demokratins grund. Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med demokratiska värderingar, och alla som arbetar inom skolan ska arbeta för att främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för den gemensamma miljön (Lpfö 98; Lpo 94; Lpf 94). Vidare beskrivs skolans uppdrag att den på följande sätt ska ”överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället” (Lpo 94). (Samma uppdrag sägs i Lpf 94 fast i annorlunda formulering). Lärarens uppgift är att klargöra vad det svenska samhällets värdegrund är, diskutera detta med eleverna, samt ta upp vilka konsekvenser det kan få för det personliga handlandet. Elevens ansvar är således att ta till sig de demokratiska principerna ”att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig” (Lpo 94, Lpf 94).
Även om jag är positiv inför tanken att skolan ska ha en plattform av grundläggande värden att arbeta efter, är jag inte utan undran över om det kan vara så att det är en utopi. Det låter så bra när jag läser i läroplanerna om hur detta ska genomföras, men hur fungerar det i praktiken? En av anledningarna till min fundering är att skolan är en stor arbetsplats och jag tror att det är svårt att nå alla för ett gemensamt arbete kring skolans värdegrund.
Jag tror nämligen att det alltid kommer att finnas:
- skolor som inte har resurser, antingen ekonomiska eller praktiska, att utföra värdegrundsarbete,
- lärare som inte till fullo stämmer överens med de grundläggande värden skolans verksamhet ska vila på,
- lärare som inte har tillräckliga kunskaper om vad värdegrunden är eller hur de ska förmedla den,
- elever som inte kan eller vill respektera de grundläggande värdena.
Kritik mot skolans värdegrund
Det har uttryckts kritik mot skolans värdegrund från olika håll. Artikeln ”Skolans grumliga värdegrund” (2004) handlar om att värdegrunden i skolan ska efterföljas av eleverna, men att den inte efterföljs av lärarna . I artikeln lyfts ett exempel fram om ingenjörer med utländskt ursprung som omskolades till lärare i teknik och matematik, då brist på lärare i dessa ämnen var stort. Flera av de nyexaminerade lärarna fick inte arbete. En rektor som medverkade i artikeln hade två förklaringar till detta: för det första att många utländska lärare inte undervisar demokratiskt då de kommer från auktoritärt styrda kulturer, för det andra att de inte kan språket tillräckligt bra för att undervisa i en svensk skola. Artikelförfattaren anser att det är ett ohållbart resonemang av rektorn, då eleverna i den åldern (högstadiet och gymnasiet) nog kan hantera någon som ”pekar med hela handen”, samt att om en lärare har fått en lärarexamen borde språket vara tillräckligt bra för att kunna genomföra undervisning i sitt ämne. Artikelförfattaren menar att det blir en odemokratisk undervisning om lärarna ska tycka lika och göra lika, och att det då blir svårt för eleverna att respekterar olikheter och att inta ett demokratiskt förhållningssätt (”Skolans grumliga värdegrund” (2004-07-28), Dagens Nyheter).
Torbjörn Tännsjö uttrycker kritik mot skolans värdegrund i artikeln ”Avskaffa skolans värdegrund” (2006) från ett annat håll. Tännsjö menar att huvudidén om en gemensam värdegrund är fel sätt för Sverige att förmedla kunskap och att fostra eleverna. Det Tännsjö är mest kritisk mot är att det finns en gemensam värdegrund för skolan istället för flera olika grundläggande värderingar. För honom är det enda rimliga att ha ”ett förutsättningslöst förhållningssätt, som möjliggör ett kritiskt tänkande kring grundläggande värdefrågor” (Tännsjö, 2006). Tännsjö menar att ett ”överlappande” samförstånd mellan olika värderingar bör vara ett sätt nå detta förhållnignssätt. På det viset kan skolan organiseras för umgänge utan våld, oavsett filosofisk grundsyn (Tännsjö, 2006).
Tännsjö får kritik av statsvetaren Stefan Swärd i artikeln ”Samhället sårbart utan etisk kompass” (2006). Swärd replikerar Tännsjös kritik mot den gemensamma värdegrunden med att Sverige redan har ett överlappande samförstånd genom FN-deklarationen för mänskliga fri- och rättigheter, och att skolans värdegrund präglas av denna. Swärd menar att Tännsjös värdegrund om ett förutsättningslöst förhållningssätt inte är en ”tydlig vägledning för vad som är de goda idealen” (Swärd, 2006). Utan en etisk kompass som visar eleverna och skolans verksamhet vart den är på väg blir samhället sårbart (Swärd, 2006).
Många bäckar små
Det finns alltså en hel del kritik mot skolans värdegrund. Dock anser jag att just ovanstående artiklars exempel som ligger till grund för deras kritik är för vaga för att kritisera skolan på ett nationellt plan. En situation på en skola som strider mot värdegrunden innebär inte att det är representativt för samtliga skolor i Sverige. Jag är benägen att hålla med om att det är tråkigt att det på somliga skolor utspelar sig olika ”brott” mot värdegrunden. Men det är väl just därför det behövs en värdegrund, för att ha ett mål att sträva mot, för att höja oss över diskriminering, trakasserier och oförmåga att respektera andra individer?
Sammanfattningsvis tror jag att det är svårt att nå ett arbete i skolans verksamhet som till fullo lever upp till skolans värdegrund. Men om nio av tio elever och lärare respekterar andra människors olikheter har skolan nått längre i värdegrundsarbetet, än om fem av tio elever och lärare gör det. Ju fler elever och lärare som arbetar mot värdegrunden i skolan, desto mer demokratisk blir skolans verksamhet. Många bäckar små…
Marie Larneby
Referenser
Lpf 94, Skolverkets publikationer, Tillgänglig 2009-09-15.
Lpfö 98, Skolverkets pulikationer, Tillgänglig 2009-09-15.
Lpo 94, Skolverkets pulikationer, Tillgänglig 2009-09-15.
http://www.skolverket.se/sb/d/193/url/
”Skolans grumliga värdegrund” (2004-07-28), Dagens Nyheter. Tillgänglig 2009-09-15,
http://www.dn.se/opinion/huvudledare/skolans-grumliga-vardegrund-1.292463
Swärd, Stefan (2006-05-12), ”Samhället sårbart utan etisk kompass”, Svenska Dagbladet. Tillgänglig 2009-09-15,
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_318060.svd
Tännsjö, Torbjörn (2006-05-12), ”Avskaffa skolans värdegrund”, Svenska Dagbladet. Tillgänglig 2009-09-15,
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_318102.svd
Zackari, Gunilla (2000) Värdegrundsboken: Om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Värdegrundsprojektet, Utbildningsdepartementet: Regeringskansliet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar